FORSKNING. Young Scientist Day har nu blivit en återkommande tillställning, arrangerad av Rådet för forskningsfrågor. Tisdag 17 maj hölls presentationer av två inbjudna framgångsrika unga forskare, och dessutom 2015 års mottagare av lilla Fernströmspriset.
När Sven Enerbäck, vicedekanus för forskningsfrågor, hälsat alla åhörare välkomna, markerade han hur viktigt det är för fakulteten att uppmärksamma unga framgångsrika forskare, eftersom de är framtiden för Sahlgrenska akademin. Han var värd för arrangemanget, tillsammans med John-Olov Jansson från organisationskommittén.
Hungerhormon spelar roll för beroende
Elisabet Jerlhag, docent vid sektionen för farmakologi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, inledde årets Young Scientist Day. Hon beskrev bland annat arbete som hennes grupp gjort om magtarmhormonet ghrelin och dess roll i regleringen av belöningssystemet i hjärnan. Ghrelin benämns ofta som ett hungerhormon, eftersom det reglerar aptit och vår kroppsvikt. Nyligen har hormonet dock också visats spela en roll i den belöning som orsakas av droger. Gruppen har bland annat kunnat visa att en molekyl som hämmar effekten (en så kallad antagonist) genom ghrelinreceptorn minskar alkoholintaget hos råttor och hindrar återfall till alkoholberoende. Om antagonisten ges före en beroendeframkallande drog minskar dess aktivering av hjärnans belöningssystem. Receptorn har också betydelse för det sexuella beteendet, som ökar om receptorn stimuleras och minskas av antagonisten. Forskargruppen har även visat att andra magtarmhormoner som minskar aptit och födointag, GLP-1 och NMU, även minskar alkoholintag och belöning orsakat av alkohol och andra beroendeframkallande droger. Detta har även visats i human genetiska studier. Sammantaget är detta en helt ny infallsvinkel vad gäller mekanismer av vikt för utvecklandet av alkoholberoende. Vilket förhoppningsvis kan leda till nya behandlingsstrategier för alkoholberoende.
Elisabet avslutade sin presentation med några handfasta råd till andra unga forskare som söker forskningsanslag.
– Jag brukar se min forskning som en sfär, där olika studier skjuter in mot målet från många olika håll. Jag använder många tillgängliga modeller, inte bara för alkohol och andra droger utan också modeller där jag kan studera olika beteenden. Det är också bra om man försöker ha en translationellt perspektiv, sade hon, och tillade att det också är viktigt att känna till sina egna svagheter:
– Du kan inte göra allt själv. Se till att ha ett bra forskarlag och täck upp och stärk ditt CV genom samarbeten. Och framför allt – ha roligt!
Nervsystemets samspel med immunsystemet
Maria Johansson, docent vid sektionen för fysiologi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, gav en presentation med titeln ”Cardiovascular disease – it’s all about the nerves!” som beskrev samspelet mellan immunsystemet och nervsystemet i utvecklingen av åderförfettning, eller ateroskleros som det också kallas. Ateroskleros beror på fettinlagringar i de blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika delar. Det kan leda till blodpropp och andra hjärt- och kärlsjukdomar. Maria Johanssons grupp studerar särskilt alfa 7 nikotinreceptorn och hur den kan påverka inflammationen som sker i blodkärlets vägg, och även i hjärnan efter en blodpropp. Tack vare att patienter som opererats för åderförfettning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns nu en omfattande biobank med både åderförfettningsplack och andra prover från patienter som utvecklat åderförfettning, och som Maria Johanssons forskargrupp kan använda sig av. Dessa studier på patienter kombinerar de med experimentella studier för att belysa samspelet mellan det autonoma nervsystemet och immunsystemet ur flera olika perspektiv. Hon och hennes forskarkollegor har nyligen visat att alfa 7 nikotinreceptorn uttrycks i åderförfettningsplack från människor och att den har en viktig betydelse för utvecklingen av ateroskleros.
Även Maria gav några konkreta tips till andra yngre forskare som försöker få sitt första större externa anslag. Allra viktigast är att börja skriva på ansökan i god tid, menade hon:
– Du behöver också ha en ny infallsvinkel på forskningen. Du kan inte gå åt samma håll där alla andra redan har gått, utan du behöver hitta en ny tvist.
Ett annat råd är att använda sig av kollegor, särskilt sådana som har erfarenhet av att granska ansökningar för de stora forskningsfinansiärerna. Då måste man förstås också ta till sig kritiken, skriva om och förbättra ansökan.
– Och var ihärdig! Det blir allt hårdare konkurrens om de externa anslagen men det gäller att inte ge upp!
Dödens dalgång hindrar läkemedelsutveckling
Efter en fruktpaus och mingelstund utanför hörsal Arvid Carlsson tog Jonas Nilsson vid. Han är professor i experimentell kirurgi vid Sahlgrenska Cancer Center, och förra årets mottagare av lilla Fernströmspriset, eller Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare som är prisets officiella namn.
Under sin presentation sammanfattade Jonas Nilsson sin forskarresa, som påbörjades för 22 år sedan när han för första gången klev in i ett lab. Han disputerade vid Umeå universitet, och kom också att etablera en egen forskargrupp där efter flera år som postdok vid ett forskningssjukhus i Memphis, Tennessee. Jonas Nilsson rekryterades till Sahlgrenska akademin 2011, i samband med etableringen av Sahlgrenska Cancer Center.
Hans presentation hade den fantasifulla titeln ”Crossing the valley of death in search of better treatment options for cancer patients”, där dödens dalgång framför allt fick bli en metafor för de stora hinder som finns för forskare från akademin som vill få läkemedelsföretag att nappa på forskningsfynd och utveckla dessa till nya cancerbehandlingar. Och om en forskare ändå lyckas få läkemedelsföretaget intresserat av en ny molekyl finns ytterligare hinder av ekonomisk och juridisk karaktär inom läkemedelsföretaget som sätter stopp för att nya akademiska fynd omsätts till läkemedelsutveckling, något Jonas Nilsson själv fått erfara.
Avatarmöss under utveckling
Hans forskning har framför allt handlat om en gen som är muterad i nästan all cancer och som kallas MYC, och i samarbete med framför allt sin hustru Lisa Nilsson, som är senior forskare i gruppen, har han kunnat identifiera flera nya potentiella målproteiner för cancerbehandling. Här i Göteborg fokuserar nu hans grupp på melanom, genom breda samarbeten mellan både grundforskare och kliniska forskare. Gruppen har nyligen inlett en klinisk prövning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och andra nordiska sjukhus för en ny behandling mot ögonmelanom, som återaktiverar immunfunktionen hos patienterna.
Jonas Nilsson arbetar också med en ny typ av musmodell, som kallas avatarmöss. Dessa möss saknar immunsystem och kan därför transplanteras med tumörprover från patienter med malignt melanom. Mössen kan sedan kan användas för att avgöra om patienten är lämplig för klinisk prövning. Det finns nu nya lovande behandlingar mot malignt melanom som baseras på att det egna immunsystemet aktiveras, och gruppen har antagit utmaningen att anpassa modellen, genom att även försöka införa patientens immunsystem i mössen.
TEXT OVH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
