PROFESSORSINSTALLATIONEN. Som kataraktkirurg kan hon hjälpa blinda patienter att se igen, och som forskare försöker hon förstå hur grå starr uppstår. Möt Madeleine Zetterberg, som är en 16 nya professorer vid Sahlgrenska akademin under förra året, inför universitetets professorsinstallation den 13 maj.
Sedan ett halvår tillbaka är Madeleine Zetterberg ny professor i oftalmologi, med inriktning mot ögats främre segment. Hon är expert på grå starr, eller katarakt som sjukdomen också heter.
– Vi vet ganska mycket om riskfaktorerna för katarakt, men inte alls lika mycket om de exakta mekanismerna för hur linsen blir grumlig. Genom att klarlägga mekanismerna kan vi hitta sätt att förebygga sjukdomen och kanske hitta en bättre behandling, säger Madeleine, som också är specialistläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal.
Redan under läkarutbildningen fascinerades hon av ögon och av synfysiologi – hur ljus omvandlas till nervsignaler och hur komplex tolkningen av synintrycken är.
– Ögon är så vackra. Jag tyckte också att det verkade kul att få arbeta kirurgiskt, för jag har alltid gillat sånt som är lite pilligt, säger Madeleine och konstaterar att hon aldrig ångrat sitt val av specialitet:
– Synen är väldigt viktig för människor och det finns behandlingar att erbjuda för många tillstånd. I mitt arbete som kataraktkirurg känner jag att jag gör verklig nytta. Även om de flesta patienter som kommer till oss med katarakt har en måttlig synnedsättning förekommer det att patienter som är blinda av katarakt får perfekt syn efter operationen. Det är få ingrepp i den medicinska världen där man i princip kan gå från noll-funktion till full funktion.
Katarakt är mycket vanligt bland äldre, och man räknar med att hälften av Sveriges befolkning kommer att behöva opereras för grå starr under sitt liv. Både genetiska riskfaktorer och miljöfaktorer såsom UV-ljus och rökning påverkar risken att utveckla sjukdomen.
Förutom att operera grå starr möter Madeleine Zetterberg också patienter som skadat ögonen i olyckor eller andra trauman, eller som fått svåra ögoninfektioner.
En del av åldrandets gåta
Madeleine Zetterberg doktorerade på dåvarande histologen, och hennes avhandling handlade om hur skadade proteiner i ögats lins bryts ned av proteolytiska enzymer. Hon fortsätter nu söka svar om hur katarakt uppstår. Nu handlar hennes experimentella forskning om oxidativ skada, hur proteiner kvalitetssäkras och det så kallade ubiquitin-proteasom-systemet, som är ett viktigt system för att rensa celler från skadade proteiner som annars riskerar att ackumuleras. I linsens fall kan detta leda till att det bildas ljusspridande aggregat.
– Det som händer i linsen vid kataraktutveckling är en del av det normala åldrandet, och det är spännande, eftersom det som då sker i linsen är sådant som också händer i övriga kroppen. På så sätt kan kunskap från ett forskningsfält komma till nytta även inom andra åldersrelaterade sjukdomar, säger Madeleine.
Hon arbetar med cell- och molekylärbiologiska metoder, som proteinkemi och enzymbestämningar, och kommer också att använda mer proteomik framöver för att analysera proteinmodifieringar i linser från människa:
– Vi gör större delen av vår experimentella forskning på human linsvävnad som vi får från patienter i samband med kataraktkirurgi. Det är bra med nära samarbete mellan sjukvård och akademi! Vi har också ett nystartat projekt där vi istället använder transgena möss som överuttrycker en regulatorisk subenhet till proteasomen.
Katarakt ur flera synvinklar
Hon har bland annat kunnat visa att ett kalcium-beroende enzym, calpin, är förhöjt vid utveckling av de vanligaste katarakttyperna, och att oxidativ stress ökar det enzymet. Under sin tid som postdoktor i Boston kunde hon också visa att protein som får glutation kopplat till sig blir mer mottagligt för nedbrytning via ubiquitin-proteasom-systemet.
Hennes forskning är inte bara experimentell, utan också både epidemiologisk och klinisk. I samarbete med andra forskare inom Sahlgrenska akademin driver hon studier på befolkningsnivå om synfunktion och ögonsjukdomar hos äldre, liksom om sambandet mellan den exponering olika yrken innebär och risken att utveckla katarakt. Hon studerar också hur kataraktpatienter handläggs optimalt, bland annat hur man kan minska risken för komplikationer och hur dessa ska hanteras när de ändå uppstår.
På frågan om vad hon kämpar med mest i sin forskning, svarar hon att det kan vara en utmaning att få logistiken att fungera i nystartade projekt:
– Vi samlar biologisk vävnad i samband med kataraktoperation och hornhinnetransplantation, och vi håller också på att kicka igång en klinisk prövning för att utvärdera vilken linsprotes som ger minst intraokulär inflammation. Det gäller att hitta smidiga vägar för samarbete och att ge tydlig information till alla inblandade personalkategorier i projekt som involverar både sjukvård och universitet.
Det ömsesidiga lärandet
Madeleine Zetterberg ägnar också mycket tid åt undervisning. Hon är kursansvarig för ögonutbildningen på läkarprogrammet och deltar också i undervisning av ST-läkare och efterutbildning av specialister. Ibland blir hon själv elev, när hon till exempel ska lära sig en ny operationsmetod.
– Det är just den här kreativa, kunskapsintensiva miljön, präglad av ett kontinuerligt och ömsesidigt lärande som jag tycker är så fantastisk!
Hon berättar hur hon under en och samma arbetsdag ibland kan ha operationer på förmiddagen med studenter som hon undervisar kliniskt, för att sedan under eftermiddagen föreläsa, handleda doktorander och ha möten om olika forskningsprojekt.
– Det är en enorm variation i mitt arbete som jag stortrivs med! Just den här integreringen av klinik, forskning och undervisning tror jag är livsviktig både för att utveckla god forskning med relevanta frågeställningar och för att attrahera medarbetare som vill arbeta på en universitetsklinik, säger Madeleine, men tillägger att hon ibland önskade att dygnet hade fler timmar.
Ögonforskning med medvind
Förutom katarakt är också barnoftamologi ett starkt forskningsområde i Göteborg, och inom både dessa fält finns stora forskargrupper som bedriver translationell forskning där laboratoriedriven forskning kombineras med mer patientnära projekt. Ögonforskningen i Göteborg är på frammarsch, konstaterar Madeleine Zetterberg:
– Det finns ett stort intresse bland medarbetare inom ögonsjukvården att påbörja forskarstudier, men samtidigt har vi brist på mer seniora forskare som kan handleda yngre kollegor. Äldre kollegor som disputerat fortsätter sällan forska, vilket delvis kan bero på svårigheter att kombinera klinisk verksamhet med forskning.
Själv tycker hon att det överlag fungerar bra att kombinera kliniken med forskningen.
– Det är fantastiskt roligt att få kombinera kliniskt arbete med forskning och det sker en korsbefruktning mellan dessa miljöer där jag får idéer och inspiration i den kliniska vardagen som jag kan ta med mig i forskningen.
Sahlgrenska akademins 16 nya professorer 2015:
- Inger Gjertsson, professor i reumatologi
- Kristina Jakobsson, professor i klinisk miljömedicin
- Turgut Tatlisumak, professor i neurologi
- Kjell Olmarker, professor i anatomi
- Kaisa Mannerkorpi, professor i fysioterapi med inriktning mot smärta och rörelse-stödjeorganen
- Mikael Svensson, professor i tillämpad hälsoekonomi med inriktning mot registerforskning
- Silvana Naredi, professor i anestesiologi och intensivvård
- Ann-Marie Wennerberg, professor i dermatologi och venereologi
- Jan Sunnegårdh, professor i barnkardiologi
- Kate Abrahamsson, professor i barnkirurgi
- Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi
- Anna Rudin, professor i reumatologi och inflammationsforskning
- Madeleine Zetterberg, professor i oftalmologi med inriktning mot ögats främre segment
- Thomas Nyström, professor i mikrobiologi
- Mats Börjesson, professor i idrottsfysiologi med inriktning mot idrottskardiologi och folkhälsa
- Johan Bylund, professor i oral mikrobiologi