FORSKNINGSKOMMUNIKATION. Wikipedia anses nu vara en pålitlig informationskälla, och har stort potential för forskare som vill nå ut med sin forskning. Ta gärna stöd av Sahlgrenska akademins kommunikationsavdelning om du vill börja använda Wikipedia i din forskningskommunikation.
Wikipedia accepteras numera som en pålitlig informationskanal, sedan tidskriften Nature 2005 presenterade en analys som jämförde det anrika uppslagsverket Encyclopædia Britannica och Wikipedia. Analysen visade att båda dessa är lika tillförlitliga men att Wikipedia överlag är mer uppdaterad.
Detta digitala uppslagsverk får nu en allt viktigare roll som en kanal för forskares tredje uppgift.
– Många forskare har insett att en timmes skrivande på Wikipedia ger en otrolig utväxling när man ser hur många som hittar till den lilla biten av information, säger Sara Mörtsell som arbetar som utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige till Curie.
Sahlgrenska akademins kommunikationsavdelning har inlett ett projekt för att hjälpa forskare att redigera information i Wikipedia. Arbetet görs tillsammans med gemensamma förvaltningen, Chalmers och SLU och ska i leda till att fler forskare redigerar information på Wikipedia inom sitt expertisområde. Är du intresserad eller känner du till en forskare som arbetar med Wikipedia idag? Hör av dig till Pontus Sundén, 031 786 3287 på Sahlgrenska akademins kansli.
Förlänger räckvidden
SLU är det lärosäte i Sverige som använt Wikipedia längst, sedan 2013. Nu har SLU-forskare bidragit med minst 1500 redigeringar på 13 olika språk. Ett exempel från SLU är en studie som visade att talltitan, en liten fågel i mesfamiljen, hade minskat i antal på grund av storskalig skogsröjning. Forskningsresulten spreds i ett pressmeddelande, vilket fördubblade antalet sökningar på talltita på Wikipedia.
– Eftersom det finns ett jättestort intresse för småfåglar i Sverige går många vidare till Wikipedia och där hade forskarna sett till att uppdatera texten. På så sätt kan man förlänga forskningens räckvidd, konstaterar Sara Mörtsell i Curies intervju.
Ett annat exempel som Curie beskriver är mikrobiologen Thijs Ettema på Uppsala universitet, som 2015 var med och upptäckte en ny livsform, en mikrob som fick namnet Lokiarchaeota. Han skrev en text på engelska som kom upp på förstasidan av engelska Wikipedia och fick 70 000 visningar under en månad.
Denna artikel är en sammanfattning från Vetenskapsrådets tidning Curie.
