ALLMÄNT AKADEMIMÖTE. Inom den Naturvetenskapliga fakulteten finns tydliga viljor att bli en del av den life science miljö som ska utvecklas på Medicinareberget. Det berättade Staffan Edén vid det allmänna akademimötet om Medicinarebergets framtid.
Ett hundratal medarbetare kom till det allmänna akademimötet, där vicerektor Staffan Edén presenterade projektets läge.
– I vår region finns en stark enighet om att behöver bygga vidare på våra befintliga styrkor och skapa synergier mellan vård och akademi för att vara i takt med den förändring vi ser inom till exempel läkemedelsindustrin, sade Staffan Edén och tillade:
– Vi har nu möjlighet att skapa bästa möjliga förutsättningar för den translationella forskningen.
Inspirationen till projektet kommer från flera andra nybyggen i Sverige, Norden och Europa. Staffan Edén lyfte särskilt fram Oslo Cancer Cluster, där man lyckats skapa den trippelhelix av akademi, vård och industri som projektet eftersträvar vid Medicinareberget.
– Jag tror vi har chansen att skapa ännu bättre mervärden här i Göteborg. Här är det tydligt att vi arbetar med ett gemensamt projekt, där alla de byggnader som ska byggas skapas tillsammans för gemensamma syften.
Natfak och kanske Chalmers är med…
Sedan Staffan Edén tog över ledningen för projektet har han ägnat mycket tid åt att träffa olika parter som har intresse av projektet, där flera forskargrupper och enheter inom Natfak nu allt tydligare signalerar att de gärna vill flytta närmare Medicinareberget och Sahlgrenska Life.
– Även Chalmers utvecklar just nu sina campusområden och ser över sin lokalisering. Det finns flera grupper och enheter både på Chalmers som gärna vill samarbeta nära Sahlgrenska Life och kanske flytta in i den nya miljön för life science, men främst är det enheter på Natfak som vill flytta till Medicinareberget, sade Staffan Edén.
Han nämnde verksamheter inom kemi, biologi, bioteknik och bioinformatik som möjliga kandidater att på sikt flytta till det nya Sahlgrenska-området.
Även Folktandvården och institutionen för odontologi kan nu bli mer involverade i utvecklingsplanerna på Medicinareberget, eftersom Higab sagt upp hyreskontraktet med Folktandvården i Odontologen. Institutionen för odontologi hyr sina lokaler i andra hand av Folktandvården, och kan därför eventuellt vara intresserade av en ny lösning för sin lokalisering. Att hyreskontraktet sägs upp beror på att Higab vill sälja Odontologens byggnad.
…men inte Samfak
Närmare undersökningar har visat att det är byggnadstekniskt för svårt att bebygga den branta norrsidan av Medicinareberget. Samfak arbetar vidare med ett eget projekt för att utveckla Campus Linné, i samarbete med universitetets fastighetsstrateg Mårten Tiselius.
Medicinarebergets framtid ser alltså ut att skapas i flera delprojekt, där Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen driver det gemensamma projektet Sahlgrenska Life. Odontologin och Folktandvården kan komma att driva ett eget delprojekt för sin lokalisering. Ett tredje delprojekt blir universitetets samarbete med Chalmers för att skapa kraftsamling för life science på Medicinareberget.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är i akut behöv av nya lokaler för både laboratorieverksamheten, operation och akutintag, och driver därför på det delprojekt som nu kallas Sahlgrenska Life. Redan efter sommaren behöver Göteborgs universitet skriva under en avsiktsförklaring som kan bli startskott för den fortsatta projekteringen i projektet.
Juryn har nu utsett det vinnande bidraget bland de fem arkitektförslag som tävlat om att få uppdraget att utforma Sahlgrenska Life. Den vinnande konstellationen presenteras senare i veckan. Tävlingen innebär inte att det är bestämt hur byggnaderna ska se ut, men avgör vilka arkitekter som ska arbeta med projektet.
Attraktivt att flytta
Jonas Nilsson, professor i experimentell cancerkirurgi, har ingått i en av de grupperingar som arbetat med projektet. Han var en av åhörarna som tog ordet på mötet:
– Jag möts ibland av kollegor som inte tror att bygget kommer att ske. Vilka klara besked finns det att bygget kommer att bli av och som jag kan använda när jag möter sådan skepsis?
Staffan Edén konstaterade att universitetet inte bygger och inte heller äger några lokaler utan bara är hyresgäster, och att beslutsprocessen är komplicerad:
– Det första steget i beslutsprocessen är det byggintentionsavtal som vi räknar med ska vara klart efter sommaren, vilket blir startsignalen för projekteringsfasen. Då tar fastighetsproffsen vid och staden börjar detaljplanera vägar och byggnader.
Håkan Billig undrade hur målbilden för projektet ser ut, och hur institutionernas organisering påverkas:
– När forskargrupper får möjlighet att flytta får det effekter på hur vi organiserar oss, både inom ämnen och inom institutioner. Vad har ni för målbild – hur ser det ut om 15 år?
Prodekan Eric Hanse, som ensam representerade fakultetsledningen eftersom Olle Larkö var sjuk, svarade att det pågår en inventering och diskussion, och att ledningen inte trodde att organisationen skulle behöva förändras i någon större utsträckning.
– Vi vill skapa en attraktiv miljö som forskargrupperna gärna vill komma till och vi vill inte tvinga någon att flytta. Vi har ett antal verksamheter som skulle passa naturligt i en sådan byggnad som vi diskuterar, bland annat en rad centrumbildningar som redan idag delas av flera institutioner.
Anders Jeppsson, professor i thoraxkirurgi, ställde den brännande frågan om hur mycket det hela egentligen kommer att kosta:
– Vi har ett aktuellt exempel på ett nybyggt forskningshus där hyran blivit orimligt hög, nämligen R-huset i Mölndal. Hur ska ni säkerställa att kostnaderna inte läggs över på enskilda forskargrupper?
– Du lyfter en viktig fråga: är det värt priset? sade Eric Hanse och fortsatte:
– Moderna forskningslokaler är inte gratis och jag tror vi måste räkna med att även externfinansiering kommer att behöva bidra till lokalkostnaderna.
Staffan Edén tillade:
– Det handlar också om att se över vilka kostnader vi kan minska. Vi har stora möjligheter att effektivisera ytanvändningen genom att bygga bättre och smartare. Där har byggherrarna lyckats bra tidigare. Om vi ser till exempelvis Oslo Cancer Cluster har de humana hyror i sina moderna lokaler.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
