Nedre raden från vänster: Sofia Fargo Westling, UHR, Elin Landell, kanslichef Valideringsdelegationen, Sebastian Steele, UHR, Karl Berg, Valideringsdelegationen, Pernilla Hultberg, samordnare den kompletterande utbildningen vid Sahlgrenska akademin.
UTBILDNING. Nyligen besökte regeringens nytillträdda valideringsdelegation Sahlgrenska akademin. Delegationen består av 15 personer som representerar arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt de centrala myndigheterna, och har bland annat till uppdrag att ta fram en nationell strategi för validering av reell kompetens.
Validering inom högre utbildning är en högt prioriterad fråga för valideringsdelegationen, vilket innebär att högskolan kommer att stå i fokus för dess arbete, som ska slutredovisas i slutet av 2019.
Sahlgrenska akademin har lång erfarenhet inom kompletterande utbildningar för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med examen från länder utanför EU. Målet med utbildningarna är svensk legitimation och möjlighet att arbeta inom sitt yrke i Sverige. Sahlgrenska akademin delar detta utbildningsuppdrag med Karolinska institutet och Linköpings universitet.
– För många är den ettåriga utbildningen en snabbare väg till legitimation än Socialstyrelsens kompletteringsprogram som består av kunskapsprov och bedömd praktik.
Här i Göteborg har vi goda resultat när det gäller validering av sjuksköterskor som har en utbildning som avviker från den svenska utbildningen, berättar Pernilla Hultberg, som ansvarar för samordningen av de kompletterande utbildningarna vid Sahlgrenska akademin.
Sjuksköterskornas väg till legitimation
Valideringsdelegationens kansli samt Universitets- och högskolerådet (UHR) besökte Sahlgrenska akademin den 12 april, och fick då träffa både utbildningsansvariga och studenter som berättade om sina erfarenheter.
– Delegationen var främst intresserad av att få mer information om hur vi arbetar med antagning via validering för utlandsutbildade sjuksköterskor, eftersom vi har så goda erfarenheter. Det är stora skillnader mellan utbildningen till sjuksköterska mellan olika länder, och det leder till att mindre än häften av dem som skickar in sina examensbevis får utbildningen godkänd för komplettering av Socialstyrelsen, säger Pernilla.
I Göteborg öppnar den kompletterande utbildningen en väg till legitimation även för dessa personer:
– Det kan exempelvis röra sig om utbildningar som är kortare eller längre än den svenska, som bara delvis bedrivs på högskolenivå eller direktutbildningar till specialistsjuksköterskor där själva processen skiljer sig åt men där innehållet och omfattningen inom utbildningen inte skiljer sig så mycket åt vid en närmare granskning.
Efter att ha genomgått utbildningen med godkänt resultat utfärdas ett utbildningsintyg som sedan kan ligga till grund för legitimationen från Socialstyrelsen. De senaste åren har ca hälften av de antagna till utbildningen i Göteborg validerats in med hjälp av intervjuer och bedömning av tidigare studie- och arbetslivserfarenhet.
Motiverade och ambitiösa
De ettåriga kompletteringsutbildningarna är krävande, med mycket undervisning och många examinationer på kort tid.
– Studenterna är oerhört motiverade och ambitiösa. Svenska på gymnasienivå är ett krav för att bli antagen, men eftersom språkförmågan varierar erbjuds språkstöd. Inom utbildningen för sjuksköterskor har man också lagt in en ”strimma” sjukvårdssvenska i kursplanen där man arbetar aktivt med svenska språket genom hela utbildningen.
Den verksamhetsförlagda delen i utbildningarna är central för anpassningen till svensk sjuk- och tandvård. En majoritet av studenterna, uppemot 90%, klarar programmet bra. Alla som slutför utbildningen får jobb, och en del får jobberbjudanden redan under praktiken.
De sjuksköterskestudenter som medverkade vid studiebesöket berättade att deras sjuksköterskeexamen från hemlandet inte bedömts motsvara en svensk utbildning. De skulle därför i princip ha behövt läsa om hela sin utbildning.
– Då är det lätt att tappa tron på att få jobba i sitt yrke igen. I stället hade de sökt sig till jobb som undersköterskor, berättar Pernilla:
– Samtidigt som de framhöll att jobbet gett dem många värdefulla erfarenheter från svensk sjukvård beskrev de också hur frustrerande det kan kännas att fastna i jobb som inte motsvarar ens kompetens.
Flera av de sjuksköterskor som närvarade vittnade om att de hade jobbat många år som undersköterskor innan de, ofta av en tillfällighet, fått veta att de genom kompletteringsutbildningen skulle kunna komma tillbaka till sitt yrke.
– Nu har de bara ett par månader kvar av utbildningen, och flera har redan jobberbjudanden. Stolta och mycket kompetenta kommer de snart bidra till den svenska sjukvården. Som legitimerade sjuksköterskor, avslutar Pernilla Hultberg.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
