BIDRAG. Trots att östrogen har visat sig vara mycket effektivt mot både inflammation och benskörhet vid ledgångsreumatism kan det inte ges som en långsiktig behandling. Risken för allvarliga biverkningar som till exempel cancer är för stor. Men tänk om man kunde hitta ett sätt att använda de goda effekterna av östrogen utan att patienter drabbas av de negativa aspekterna? Ulrika Islander, docent på avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning, har just fått fem års finansiering från Novo Nordisk Fonden för att undersöka det.
[Se bilder från prisceremonin nedan]
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en autoimmun sjukdom, som orsakas av kroppens eget immunförsvar. Att östrogen är en viktig spelare i utvecklingen av sjukdomen är tydligt – hos kvinnor bryter sjukdomen ofta ut i samband med klimakteriet när östrogennivåerna sjunker.
Skolad på Mikrobiologen
Ulrika Islander utbildade sig till molekylärbiolog i Lund, men flyttade till Göteborg och skrev examensarbete i Hans Carlstens forskargrupp. Hon fortsatte som doktorand i gruppen, och disputerade 2007 med en avhandling om hur östrogenreceptorsuttryck påverkar immunsystemet, där hon bland annat identifierade östrogenreceptor alfa som den viktigaste av de två receptortyperna.
Postdok valde hon att göra med Anna Rudin, professor på samma avdelning. Under sin tid i Annnas grupp bytte Ulrika spår för sin forskning och började arbeta med en celltyp i immunförsvaret som kallas Th17. Det är en typ av T-hjälparcell som producerar mycket av proteinet interleukin-17 och som spelar en viktig roll i det normala skyddet mot vissa bakterier och svampar. Dessutom är Th17-cellen känd för sin inblandning i autoimmunitet.
– Jag ville fördjupa mig inom immunologin och särskilt Th17-cellen, som då var en relativt nyupptäckt celltyp. Jag tittade på hur Th17-celler svarade olika på olika typer av bakteriellt stimuli, och lärde mig arbeta med in vitro-system, säger Ulrika, som nu använder både cellodlingar och musmodeller för sin forskning.
En egen linje
Genom att kombinera kunskaperna om östrogen från doktorandtiden och arbetet med Th17-celler har Ulrika Islander etablerat sin egen forskningslinje.
– Jag vill ta reda på mer om de biologiska mekanismerna bakom östrogens skyddande effekt vid reumatoid artrit. Min hypotes är att östrogen hämmar Th17-cellerna, och att det i sin tur leder till att både ledinflammationen och benskörheten minskar, säger hon och fortsätter:
– Jag arbetar grundvetenskapligt, men det är klart att min långsiktiga dröm är att identifiera en mekanism som kan fungera som en måltavla för ett nytt läkemedel, och att då få samarbeta med experter inom läkemedelsutveckling för att kunna hjälpa människor med ledgångsreumatism.
Eftersom många patienter med ledgångsreumatism också utvecklar osteoporos är Ulrika Islander knuten till centrumbildningen Centre for Bone and Arthritis Research (CBAR). Th17-cellerna har en tydlig koppling till utveckling av benskörhet, eftersom dessa celler också kan stimulera bildningen av den celltyp som bryter ned ben i kroppen, så kallade osteoklaster. För många osteoklaster vid benet kan leda till att benet blir skörare och osteoporos utvecklas.
Förra året kunde Ulrika Islanders grupp bland annat publicera resultat som visade hur östrogen påverkar Th17-cellers förmåga att förflytta sig.
– Hos möss med experimentell ledgångsreumatism som behandlats med östrogen stannade Th17-cellerna kvar i lymfkörtlarna i högre utsträckning, och tog sig i lägre utsträckning till lederna, där cellerna gör sin skada i reumatoid artrit. Är det kanske så att östrogen skyddar mot ledgångsreumatism genom att hindra Th17-celler från att vandra in i leden? funderar Ulrika Islander.
Förstaförfattare på den artikeln var Ulrikas doktorand Annica Andersson, som ska disputera den 9 december i år med avhandlingen Estrogens and interleukin-17 in arthritis and associated osteoporosis.
Vinden vänder
Ulrika har lagt några tunga år bakom sig – flera familjemedlemmar drabbades av allvarliga sjukdomar, som innebar att hon behövde vara delvis hemma från arbetet under långa perioder. Sjukdomarna stoppade också hennes planer på att göra internationell postdok. Nu när familjen är helt återställd får Ulrika en välbehövlig rivstart med Novo Nordisk Fondens stora excellensbidrag för unga forskare, som totalt ger henne sex miljoner kronor de närmsta fem åren.
Bidraget från Novo Nordisk Fonden är det första riktigt stora anslaget som Ulrika Islander får i internationell konkurrens. Hennes självständighet och förmåga att driva sin egen forskningslinje blev tydlig under förra året, då hon blev docent i immunologi, hennes första egna doktorand disputerade och hela sju artiklar publicerades i olika tidskrifter med henne som sisteförfattare.
Växande forskargrupp
Att fonden väljer att satsa på hennes forskning är minst sagt en god nyhet för Ulrika Islander:
– Det ger mig stora möjligheter inför framtiden och är en tydlig bekräftelse på att jag gör bra forskning som är viktig. Jag kan faktiskt nästan inte uttrycka hur glad jag är. Nu kan jag lägga upp mer långsiktiga planer för min forskning, och till exempel våga satsa på projekt där det kan dröja lite längre tid innan jag får fram några resultat.
Hon planerar nu att rekrytera en postdok och hoppas också få möjligheten att kunna anställa en ny doktorand med hjälp av fakultetsmedel.
Ulrika Islander tog emot bidraget vid en ceremoni på Novo Nordisk Fonden i Köpenhamn torsdagen den 21 april, då hon också gav en kort presentation om sin forskning.
Här kan du läsa artikeln Estrogen regulates T helper 17 phenotype and localization in experimental autoimmune arthritis av Annica Andersson et al, publicerad i Arthritis Research and Therapy i februari 2015: http://arthritis-research.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13075-015-0548-y
TEXT: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
Pia stignor skriver
Så roligt att läsa om dig! Gratulerar till dina framgångar!
Svantes mamma och pappa, benny och pia