STUDIE. En ny studie, som letts av forskare vid Sahlgrenska akademin, visar att ett nytt mått på hjärnaktivitet kan urskilja autism hos pojkar. Metoden ger helt nya möjligheter att till exempel kunna mäta effekten av en behandling.
Malin Björnsdotter, forskare vid Sahlgrenska akademin och Linköpings universitet, har i samarbete med forskare vid Yale University och The George Washington University i USA utvecklat en ny metod för att kartlägga och spåra hjärnfunktioner som är påverkade vid autismspektrumtillstånd.
Metoden ger ett kvantitativt mått på aktiviteten i en hjärnkrets som är kopplad till socialt samspel, en sak som personer med autismspektrumtillstånd har svårigheter med.
– Vi kan nu mäta hur väl den här kretsen fungerar i enskilda patienter. Det ger oss ett konkret verktyg för att kunna följa tillståndets neurobiologiska utvecklingsförlopp, säger Malin Björnsdotter.
Studien publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA: Psychiatry på onsdag och fokuserar på användningen av biomarkörer, mätbara indikatorer för ett biologiskt tillstånd.
Metoden kan få speciellt stor betydelse för patienter som är svåra att diagnosticera och behandla, där biomarkören på sikt kan tillämpas för att avgöra om en viss behandling är effektiv.
– Beteendesymptomen i autismspektrumtillstånd är så komplexa och varierade att det är svårt att avgöra om en ny behandling fungerar, särskilt inom en realistisk tidsram. Biomarkörer kan ge specifika och objektiva mått som är lättare att utvärdera, säger Malin Björnsdotter.
Rörliga ljuspunkter
114 barn och ungdomar med och utan en autismspektrumdiagnos deltog i studien. De fick titta på filmer där figurer bestående av ljuspunkter rörde sig på olika sätt, samtidigt som deras hjärnaktivitet registrerades med en magnetkamera. Resultaten visade att hjärnaktiviteten i kretsen urskilde autismspektrumtillstånd med hög träffsäkerhet hos såväl yngre som äldre pojkar.
Forskarna upptäckte också att måttet inte kunde urskilja tillståndet hos flickor.
– Autismspektrumtillstånd är nästan fem gånger vanligare hos pojkar än flickor, och vi vet inte varför det är så, säger Malin Björnsdotter. Våra resultat tyder på skillnader i hur tillståndet uttrycks i hjärnan, men mer forskning krävs för att förstå de bakomliggande mekanismerna.
Forskarna studerar nu därför flickor med autismspektrumtillstånd samt andra tillstånd som är kopplade till förhöjda autistiska drag.
Studien visar också att tillämpad hjärnavbildning kan vara ett rimligt alternativ i en framtida patientcentrerad psykiatrivård. Forskarna betonar dock att magnetkameror i dag enbart används för forskningssyften, och att vården inte har tillgång till den specialiserade och dyra bildutrustning som använts i studien.
– Vår ambition är att på sikt utveckla billigare och enklare metoder som kan användas direkt i vården, säger Malin Björnsdotter. Den här studien är ett viktigt steg på vägen dit.
Forskargruppen ska nu gå vidare och göra ytterligare studier på en större grupp av personer med autismspektrumtillstånd och andra neuropsykiatriska sjukdomar.
Artikeln Quantified Social Perception Circuit Activity as a Neurobiological Marker of Autism Spectrum Disorder publiceras i JAMA: Psychiatry den 20 april.
TEXT: JOHANNA HILLGREN
FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
