UTMÄRKELSE. Så sent som i höstas kunde Ruth Palmer och hennes medarbetare äntligen visa på ett protein som binder till receptorn för genen ALK hos människa – efter 15 års hårt arbete.
– Att identifiera liganden för ALK var mitt mål som forskare, så det var verkligen stort. Den nya stora utmaningen är att arbeta med de kliniska applikationerna av fyndet, säger professor Ruth Palmer, som är årets mottagare av Göran Gustafssonspriset i molekylärbiologi.
Hon får priset ”för sina betydelsefulla upptäckter kring funktion och reglering av ett viktigt tyrosinkinas som kontrollerar cellulär signalering och utveckling”, där upptäckten av ALK:s humana ligand får betraktas som kronan på verket.
Genen Anaplastic lymfom kinas (ALK) har fått sitt namn efter den cancerform som den först beskrevs för, men har visat sig vara förändrad vid en rad mänskliga cancerformer, bland annat lungcancer och barncancerformen neuroblastom. Genen kategoriserades länge som ”orphan”, eftersom det var okänt vilket eller vilka ämnen som kan binda till receptorn på cellens utsida och aktivera dess enzymatiska insida. I oktober kunde så äntligen Ruth Palmer och hennes kollegor för första gången visa på två ligander till receptorn hos människa: systerproteinerna FAM150A och FAM150B. Bindningen mellan dessa ämnen och receptorn är mycket stark, vilket kan ge helt nya sätt att använda läkemedel för att angripa de aktuella cancerformerna.
– Det finns flera nya, välfungerande läkemedel som kan hämma den enzymatiska delen av ALK i olika cancerformer, speciellt i lungcancer och lymfom. Men som alltid uppstår fler och nya resistensmutationer med tiden som är morgondagens utmaning med denna typ av behandling. Neuroblastom är en cancerform som är i starkt behov av nya behandlingsstrategier och här kan ALK-hämmare vare en nytt vapen, vilket många forskargrupper runt världen jobbar med just nu säger Ruth Palmer.
Den grundläggande forskning hon och hennes kollegor arbetar med ligger mycket nära klinisk applicering – bland annat arbetar de med mutationer i ALK från patientmaterial från hela landet.
Labbet fullt av flugor
Bananflugan är ett viktigt modelldjur för gruppen, som håller mängder av den lilla flugan i små behållare i ett av laboratorierna. Trots sin storlek delar bananflugan många gener med människan, och det är förhållandevis enkelt att manipulera dess arvsmassa.
– Ett av de första experimenten vi gjorde när vi började arbeta med ALK var att slå ut genen i bananfluga. Det visade sig att det leder till att fluglarverna inte utvecklar några muskler i magen och de dör ganska snart, konstaterar Ruth Palmer.
Nyligen hade gruppen en publicering i Nature Cell Biology, där de presenterade en ny mekanism för reglering av utsöndring av proteinerna Wnt/Wingless, baserade på studier i bananfluga. Mutationer i de gener som reglerar den utsöndringen är också kända för att bidra till uppkomst av cancer.
Många år i Umeå
Hon kommer ursprungligen från Skottland, och fick sin forskarutbildning vid nuvarande Cancer Research UK i London, där hon träffade sin blivande make Bengt Hallberg som gjorde postdok där. Efter disputationen 1996 gjorde hon själv postdok i San Diego, och pendlade då några år fram och tillbaka till Umeå där Bengt fått en tjänst. Umeå universitet blev sedan hemvist för dem båda under många år.
– Från början sade jag till mig själv att jag bara skulle stanna några år i Umeå, men Umeå visade sig vara ett bra universitet och jag trivdes fantastiskt bra där. Vi blev kvar i femton år, säger Ruth Palmer.
Hösten 2014 flyttade de till Göteborg, och det fanns många anledningar till det. Framför allt kände de flera duktiga forskare här som de ville utveckla samarbeten med, i Ruths fall bland andra Tommy Martinsson som driver forskning kring neuroblastom. Andra fördelar med att bo i Göteborg är närheten till Chalmers, och att det är så lätt att resa härifrån.
– Jag kan enkelt åka till London över dagen för ett möte. Skype i all ära, men det finns inget som slår att träffas ansikte mot ansikte, säger hon.
Ett ärofyllt pris
Göran Gustafssonspriset är ett prestigefyllt pris för yngre forskare som delas ut årligen av KVA inom olika ämnesområden. Vid Göteborgs universitet har priset tidigare bland annat gått till Fredrik Bäckhed, Richard Neutze, Jan Borén och Thomas Nyström.
– Det är imponerande att läsa vilka som tidigare fått priset, och jag är väldigt glad att få det, säger Ruth Palmer, som i fredags firade både priset och en ny publicering med tårtkalas i forskargruppen.
Med priset kommer också ett inte oansenligt forskningsbidrag – 4,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Gruppen diskuterar nu hur pengarna borde användas, och det finns gott om idéer.
– Pengarna ger oss ett bra lyft och en chans att göra experiment vi inte kunnat göra annars. Vi vill satsa på tekniskt avancerade experiment, som skulle kunna ge verkligt intressanta resultat om de är framgångsrika, säger Ruth Palmer.
Fem pristagare
Årets fem pristagarna delar på nästan 24 miljoner kronor. Volodymyr Mazorchuk, Uppsala universitet, får priset för nyskapande arbeten inom representationsteorin och andra delar av algebran, Felix Ryde på KTH får priset i fysik för nytänkande forskning om observationer av våldsamma astropartikelfysikaliska fenomen, Xavier Crispin i Linköping får priset för utveckling och studier av organiska termoelektriska material, Ruth Palmer i Göteborg får priset i molekylärmedicin för sina betydelsefulla upptäckter kring funktion och reglering av ett viktigt tyrosinkinas som kontrollerar cellulär signalering och utveckling och Olle Melander, Lunds universitet, får priset i medicin för sina genetiska och kliniska studier som klarlägger biokemiska och livsstilsrelaterade sjukdomsmekanismer vid övervikt och kardiovaskulär sjukdom.
Här kan du se en kort presentation av Ruth Palmer, i samband med prisceremonin i Stockholm:
