NY STUDIE. Psykisk ohälsa i form av ångestsjukdomar, depression, personlighetsstörning och missbruk vid 18 års ålder kan kopplas till en ökad risk för tidig stroke senare i livet. Men en god fysisk kondition verkar skyddande. Det visar en studie på över 45 000 svenska män som gjorts av forskare vid Sahlgrenska akademin.
Den psykiska ohälsan i Sverige orsakar mycket lidande för individen och stora kostnader för samhället. Den största ökningen ses hos unga personer i åldern 16-24 år. I åldern 16-19 år har antalet kvinnor som vårdas på sjukhus för depression och ångest ökat åttafalt mellan 1990 och 2010. För unga män är ökningen fyrfaldig under samma period.
Forskning vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har tidigare visat att antalet människor som drabbas av tidig stroke, det vill säga före 65 års ålder, har ökat i Sverige och idag utgör fallen av tidig stroke en femtedel av alla stroke-fall. Tidig stroke leder ofta till långsiktiga funktionshinder, inklusive nedsatt arbetsförmåga.
I en ny studie vid Sahlgrenska akademin har forskarna följt drygt 45 000 svenska män. Männen i studien är födda mellan 1950 och 1987 och samtliga diagnosticerades med psykisk ohälsa vid mönstringen av värnpliktiga vid 18 års ålder.
Under uppföljningstiden, som var som längst 42 år, var det 743 av männen i gruppen med psykisk ohälsa som insjuknade i stroke senare i livet. Det vill säga 1,65 procent. Av de som inte diagnosticerades med psykisk ohälsa vid mönstringen – 1,1 miljon män – insjuknade 0,63 procent i stroke senare i livet. Det var alltså 2,6 gånger vanligare i gruppen som diagnosticerats med psykisk ohälsa i tonåren.
I studien såg forskarna att förekomst av ångest, depression, personlighetsstörning och missbruk vid 18 års ålder kan kopplas till en ökad risk för tidig stroke, oavsett subtyp, senare i livet.
– Riskökningen var störst för missbruk, vilket är en sedan tidigare känd riskfaktor för stroke. Men att även ångestsjukdomar, depression och personlighetsstörning ökade risken för tidig stroke är oroväckande, säger Margda Waern, professor vid Sahlgrenska akademin.
Största riskökningarna sågs för stroke som ledde till dödlig utgång.
En hoppingivande upptäckt var däremot att forskarna såg att de individer som hade en god fysisk kondition, trots sin psykiska ohälsa, inte hade en ökad risk för stroke.
– En teori kan vara att hjärnan blir mer motståndskraftig mot olika typer av stress om man är fysiskt aktiv. Det är tidigare visat att fysisk träning påverkar hjärnans funktioner positivt, till exempel får man fler nervceller av fysisk träning, säger Maria Åberg, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Den här typen av så kallad epidemiologisk forskning kan inte säkerställa ett orsakssamband, så fler studier behövs. Särskilt så kallade behandlings- eller interventionsstudier kan visa på direkta orsakssamband.
– Även om fynden inte bevisar ett direkt orsakssamband så ger den starka kopplingen, att en god kondition ger ett skydd mot stroke, stöd för att fysisk träning inkluderas som en central del i rehabiliteringen av ungdomar med psykisk ohälsa, säger Margda Waern.
Att träna aktivt när man inte mår bra psykiskt kan vara motigt och ytterligare forskning behövs för att studera vilka metoder som bäst motiverar och hjälper dessa ungdomar att förbättra sin fysiska kondition, anser forskarna.
Maria Åberg, Margda Waern och deras forskargrupper har i tidigare studier visat att en god kondition som tonåring också påverkar IQ och minskar risken för svår depression, självmordsbeteende, epilepsi och demens senare i livet och de tycker att skolidrottens status och resurser borde öka.
Artikeln Non-Psychotic Mental Disorders in Teenage Males and Risk of Early Stroke: a Population-Based Study publiceras i mars-numret av den vetenskapliga tidskriften Stroke.
