SAMVERKAN. Alla platser tog slut inför årets forskningsdag, gemensam för Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Över trehundra åhörare var på plats i Wallenbergssalen där både preklinisk och klinisk spjutspetsforskning presenterades.
Sahlgrenska Universitetssjukhusets direktör Barbro Fridén inledde dagen tillsammans med Olle Larkö, dekanus för Sahlgrenska akademin.
– En neuroveterare förklarade för mig en gång att det är bra att dagdrömma för då blir man mer kreativ. Idag tar vi chansen att skapa nya synapser i hjärnan, och genom att låta tankarna varandra fritt och koppla till vår egen forskning kanske det så småningom skapas nya samarbeten och forskningslinjer, sade Barbro Fridén.
– Det pågår omkring 3000 forskningsprojekt inom Sahlgrenska akademin och många av dem genomförs i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sjukhuset och akademin jobbar väldigt bra ihop och det har vi gjort under många år, sade Olle Larkö.
Han konstaterade att medicinsk forskning i Göteborg rankas högt, som 45:a i hela världen och 12:a i Europa enligt Shanghairankningen som presenterades i höstas.
Inspirerande dag
Två av dagens åhörare var Ann-Charlotte Almstrand och Hatice Koca Akdeva, båda forskande kemister från Arbets- och miljömedicin. De tyckte dagens program var bra.
– Det ger en bra inblick i forskningen, och man kan sätta ansikte på framgångsrika forskare man hört om tidigare och höra dem presentera vad de gör, sade Hatice Koca Akdeva.
– Det ska bli roligt att höra Fredrik Bäckhed och Ingmar Skoog, sade Ann-Charlotte Almstrand, vars egen forskning bland annat handlar om metoder för att analysera cytokiner i utandningsluft.
Hon fortsatte:
– Som ung forskare är det roligt om man kan se gemensamma nämnare och kanske oväntade samarbetsmöjligheter som man inte tänkt på annars.
Under förmiddagen gavs tre huvudseminarier, inom njurmedicin, äldreforskning samt barn och ungdom. Efter lunch följde två parallella sessioner, med fyra seminarier att välja mellan under varje session.
Potentiellt mål för njurläkemedel
Professorerna Jenny Nyström och Börje Haraldsson samt transplantationskirurgen John Søfteland presenterade forskning kring nya behandlingsmöjligheter för njursjuka patienter. Jenny Nyström beskrev arbetet kring njursjukdomen IgA-nefrit, som innebär att antikroppen IgA ansamlas i det nätverk av fina blodkärl i njuren där filtreringen av blodet sker.
– Teorin är att IgA har blivit felaktigt glykosylerad, och därför klumpar ihop och bildar komplex som fastnar i kärlnystanen där en kaskad av saker händer som förstör njurarnas förmåga att filtrera blodet. Intressant är att det finns människor som har felglykosylerad IgA och ändå är friska, det vet vi genom att jämföra prover från njursjuka och friska släktingar, sade Jenny Nyström.
I Göteborg har forskningen inom njurmedicin länge samlat in njurbiopsier i ett brett samarbete med kirurger och patologer. Biopsierna mikrodissikeras och används som grund för cellodlingar. Även urin- och blodprov samlas in till njurforskningen.
Genom att ”fiska med IgA bete” har forskargruppen identifierat en mängd unika proteiner som binder till IgA, bland annat med god hjälp av Proteomics Core Facility på Medicinareberget. Gruppen har också identifierat en receptor som verkar vara en god kandidat som mål för framtida läkemedel mot IgA-nefrit.
Vände motgång till framgång
Börje Haraldsson, som numera spenderar mycket tid vid läkemedelsbolaget Novartis i Basel, beskrev arbetet med ett nytt lovande läkemedel mot metastaserad njurcancer, som idag helt saknar bot. Läkemedlet baseras på det gift som finns i toppig giftskivling, en svamp som är vanlig i Västsverige och som ofta växer tillsammans med trattkantareller. Varje år äts dessa giftiga svampar av misstag av oerfarna svampplockare, vilket resulterar i att njurarna slås ut inom några dagar.
– Vi hade ett fall, där ett par fick njursvikt efter att ha ätit av svampen. Vi började leta efter ett motgift och studerade därför hur giftet fungerade. Men det motgift vi tog fram hjälpte inte utan gjorde snarare saken värre. Efter det misslyckandet slog det oss att det verksamma ämnet i svampen, orellanin, kanske även kunde angripa njurcancerceller, berättade Börje Harldsson.
En förstudie på mänskliga celler i odling och råttor som var bärare av tumörer, visade att så var fallet. Ett bolag, Oncorena AB, har bildats och prekliniska studier är genomförda. Det pågår toxikologiska studier i Frankrike, i enlighet med GLP, Good Laboratory Practice. De kliniska studierna har blivit försenade, men kommer sannolikt att kunna inledas i slutet av året.
Skydda den friska njuren
Börje Haraldsson avlutade sin presentation med ett gott råd till andra forskare som är ett nytt läkemedel på spåren:
– Vänd er tidigt till Läkemedelsverket. Där får ni rådgivning och kollegialt stöd. De har samma mål som vi har, att testa om detta kan bota människor och rädda dem från en annars dödlig sjukdom, sade Börje Haraldsson.
Orellanin är ett aggressivt gift som slår specifikt mot njurarna. För att kunna använda det som läkemedel måste därför patientens andra, friska njure skyddas från giftets effekter. Den lösning som forskarna arbetar med är så kallad ex-vivo perfusion av njurar, som presenterades av transplantationskirurgen och doktoranden John Søfteland. Forksningen görs på grisar i Igelösa utanför Lund, där njurar kunnat hållas utanför grisarnas kropp i uppemot fem dagar och sedan återtransplanteras in i grisens kropp med gott resultat.
AgeCaps stora befolkningsundersökningar
AgeCap, Centre for Ageing and Health, blev nyligen en del av universitetets satsningar på de globala samhällsproblemen i UGOT Challenges. Därmed expanderar forskningscentrumet till att omfatta fler fakulteter och fler forskargrupper. Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap, berättade om befolkningsstudierna H70, H85 och Kvinnoundersökningen, som alla pågått länge och fyllts på med nya kohorter av undersökningspersoner för att möjliggöra jämförelser över generationerna.
– Till skillnad från laboratorieforskning kan vi aldrig säga att A leder till B, för vi är ute i verkligheten. Livet är komplicerat, och fullt av confounders, sade Ingmar Skoog, vilket lockade publiken till skratt. En ”confounding variable” är en variable i en statistisk modell som korrelerar, direkt eller omvänt, med både den beroende och den oberoende variabeln.
Kaj Blennow, professor inom neurokemi, presenterade arbetet med markörer för hjärnskada och alzheimer.
Hur upplever probanderna undersökningarna?
Undersökningarna för befolkningsstudierna är omfattande, och tar hela dagen.Synneve Dahlin-Ivanoff, professor och arbetsterapeut, berättade om användning av kvalitativa metoder inom populationsforskning. Hon beskrev en studie som blir klar under året, där de under förra året gjort fokusgruppintervjuer med äldre som valt att delta i undersökningarna. Vilken erfarenhet och upplevelse har de av att ingå i en sådan grundlig social, medicinsk och psykologisk undersökning? I deras diskussioner framkom att många kände sig utvalda till undersökningen, och att de upplevde det som en spännande och utmanande erfarenhet. Undersökningen uppfattades som mer omfattande än de från början fått intrycket av, och frågorna kunde upplevas som obekväma.
Anpassat näringsdropp
Det tredje och sista huvudseminariet under förmiddagen handlade om det för tidigt födda barnet. Henrik Hagberg, Carina Mallard, Ann Hellström, Bo Jacobsson och Karin Sävman baserade sina presentationer på ett fiktivt, men realistiskt och gripande exempel – den 32-åriga förstföderskan Emma vars son Olle föds redan i vecka 25.
Ann Hellström, professor och överläkare på ögonkliniken för barn på Östra sjukhuset, är en världsledande expert på ögonsjukdomen ROP (Retinopathy of prematurity), ett tillstånd som kan drabba omogna näthinnekärl i ett för tidigt fött barns öga. Forskargruppen har tidigare kunnat visa att fettsyran omega-3 kan skydda kan skydda synen hos mycket för tidigt född avkomma hos möss. Nyligen fick hon ett stort bidrag från Vetenskapsrådet inom utlysningen för klinisk behandlingsforskning för en randomiserad multicenterstudie med mycket för tidigt födda barn. Dessa barn behöver intravenös näringstillförsel under åtminstone ett par veckor efter födseln, bland annat med fett, men det fett som används idag är anpassat för vuxna, berättade Ann Hellström.
Åtta seminarier till efter lunch
Under eftermiddagen bjöd forskningsdagen på ytterligare totalt åtta seminarier, i två parallella sessioner. Före fikapausen kunde åhörarna välja mellan seminarier om psykiatriska sjukdomar, melanom, personcentrerad vård och stroke, och efter kaffet kunde de ta del av ortopedisk forskning, tarmflorans påverkan på hälsa och sjukdom, bildbaserad diagnostik och behandling eller höra om aktuell translationell forskning vid Sahlgrenska Cancer Center.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
