Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Forskningsdagen bjöd på fullmatat program

29 februari, 2016

SAMVERKAN. Alla platser tog slut inför årets forskningsdag, gemensam för Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Över trehundra åhörare var på plats i Wallenbergssalen där både preklinisk och klinisk spjutspetsforskning presenterades.

Sahlgrenska Universitetssjukhusets direktör Barbro Fridén inledde dagen tillsammans med Olle Larkö, dekanus för Sahlgrenska akademin.
– En neuroveterare förklarade för mig en gång att det är bra att dagdrömma för då blir man mer kreativ. Idag tar vi chansen att skapa nya synapser i hjärnan, och genom att låta tankarna varandra fritt och koppla till vår egen forskning kanske det så småningom skapas nya samarbeten och forskningslinjer, sade Barbro Fridén.

– Det pågår omkring 3000 forskningsprojekt inom Sahlgrenska akademin och många av dem genomförs i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sjukhuset och akademin jobbar väldigt bra ihop och det har vi gjort under många år, sade Olle Larkö.
Han konstaterade att medicinsk forskning i Göteborg rankas högt, som 45:a i hela världen och 12:a i Europa enligt Shanghairankningen som presenterades i höstas.

Ann-Charlotte Almstrand och Hatice Koca Akdeva
Ann-Charlotte Almstrand och Hatice Koca Akdeva

Inspirerande dag

Två av dagens åhörare var Ann-Charlotte Almstrand och Hatice Koca Akdeva, båda forskande kemister från Arbets- och miljömedicin. De tyckte dagens program var bra.
– Det ger en bra inblick i forskningen, och man kan sätta ansikte på framgångsrika forskare man hört om tidigare och höra dem presentera vad de gör, sade Hatice Koca Akdeva.
– Det ska bli roligt att höra Fredrik Bäckhed och Ingmar Skoog, sade Ann-Charlotte Almstrand, vars egen forskning bland annat handlar om metoder för att analysera cytokiner i utandningsluft.
Hon fortsatte:
– Som ung forskare är det roligt om man kan se gemensamma nämnare och kanske oväntade samarbetsmöjligheter som man inte tänkt på annars.

Under förmiddagen gavs tre huvudseminarier, inom njurmedicin, äldreforskning samt barn och ungdom. Efter lunch följde två parallella sessioner, med fyra seminarier att välja mellan under varje session.

Potentiellt mål för njurläkemedel

Professorerna Jenny Nyström och Börje Haraldsson samt transplantationskirurgen John Søfteland presenterade forskning kring nya behandlingsmöjligheter för njursjuka patienter. Jenny Nyström beskrev arbetet kring njursjukdomen IgA-nefrit, som innebär att antikroppen IgA ansamlas i det nätverk av fina blodkärl i njuren där filtreringen av blodet sker.

Jenny-Nystrom– Teorin är att IgA har blivit felaktigt glykosylerad, och därför klumpar ihop och bildar komplex som fastnar i kärlnystanen där en kaskad av saker händer som förstör njurarnas förmåga att filtrera blodet. Intressant är att det finns människor som har felglykosylerad IgA och ändå är friska, det vet vi genom att jämföra prover från njursjuka och friska släktingar, sade Jenny Nyström.

I Göteborg har forskningen inom njurmedicin länge samlat in njurbiopsier i ett brett samarbete med kirurger och patologer. Biopsierna mikrodissikeras och används som grund för cellodlingar. Även urin- och blodprov samlas in till njurforskningen.

Genom att ”fiska med IgA bete” har forskargruppen identifierat en mängd unika proteiner som binder till IgA, bland annat med god hjälp av Proteomics Core Facility på Medicinareberget. Gruppen har också identifierat en receptor som verkar vara en god kandidat som mål för framtida läkemedel mot IgA-nefrit.

Vände motgång till framgång

Borje-HaraldssonBörje Haraldsson, som numera spenderar mycket tid vid läkemedelsbolaget Novartis i Basel, beskrev arbetet med ett nytt lovande läkemedel mot metastaserad njurcancer, som idag helt saknar bot. Läkemedlet baseras på det gift som finns i toppig giftskivling, en svamp som är vanlig i Västsverige och som ofta växer tillsammans med trattkantareller. Varje år äts dessa giftiga svampar av misstag av oerfarna svampplockare, vilket resulterar i att njurarna slås ut inom några dagar.

– Vi hade ett fall, där ett par fick njursvikt efter att ha ätit av svampen. Vi började leta efter ett motgift och studerade därför hur giftet fungerade. Men det motgift vi tog fram hjälpte inte utan gjorde snarare saken värre. Efter det misslyckandet slog det oss att det verksamma ämnet i svampen, orellanin, kanske även kunde angripa njurcancerceller, berättade Börje Harldsson.

En förstudie på mänskliga celler i odling och råttor som var bärare av tumörer, visade att så var fallet. Ett bolag, Oncorena AB, har bildats och prekliniska studier är genomförda. Det pågår toxikologiska studier i Frankrike, i enlighet med GLP, Good Laboratory Practice. De kliniska studierna har blivit försenade, men kommer sannolikt att kunna inledas i slutet av året.

Skydda den friska njuren

Börje Haraldsson avlutade sin presentation med ett gott råd till andra forskare som är ett nytt läkemedel på spåren:

– Vänd er tidigt till Läkemedelsverket. Där får ni rådgivning och kollegialt stöd. De har samma mål som vi har, att testa om detta kan bota människor och rädda dem från en annars dödlig sjukdom, sade Börje Haraldsson.

Orellanin är ett aggressivt gift som slår specifikt mot njurarna. För att kunna använda det som läkemedel måste därför patientens andra, friska njure skyddas från giftets effekter. Den lösning som forskarna arbetar med är så kallad ex-vivo perfusion av njurar, som presenterades av transplantationskirurgen och doktoranden John Søfteland. Forksningen görs på grisar i Igelösa utanför Lund, där njurar kunnat hållas utanför grisarnas kropp i uppemot fem dagar och sedan återtransplanteras in i grisens kropp med gott resultat.

Ingmar-Skoog-mindreAgeCaps stora befolkningsundersökningar

AgeCap, Centre for Ageing and Health, blev nyligen en del av universitetets satsningar på de globala samhällsproblemen i UGOT Challenges. Därmed expanderar forskningscentrumet till att omfatta fler fakulteter och fler forskargrupper. Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap, berättade om befolkningsstudierna H70, H85 och Kvinnoundersökningen, som alla pågått länge och fyllts på med nya kohorter av undersökningspersoner för att möjliggöra jämförelser över generationerna.

– Till skillnad från laboratorieforskning kan vi aldrig säga att A leder till B, för vi är ute i verkligheten. Livet är komplicerat, och fullt av confounders, sade Ingmar Skoog, vilket lockade publiken till skratt. En ”confounding variable” är en variable i en statistisk modell som korrelerar, direkt eller omvänt, med både den beroende och den oberoende variabeln.

Kaj Blennow, professor inom neurokemi, presenterade arbetet med markörer för hjärnskada och alzheimer.

Synneve-Dahlin-IvanoffHur upplever probanderna undersökningarna?

Undersökningarna för befolkningsstudierna är omfattande, och tar hela dagen.Synneve Dahlin-Ivanoff, professor och arbetsterapeut, berättade om användning av kvalitativa metoder inom populationsforskning. Hon beskrev en studie som blir klar under året, där de under förra året gjort fokusgruppintervjuer med äldre som valt att delta i undersökningarna. Vilken erfarenhet och upplevelse har de av att ingå i en sådan grundlig social, medicinsk och psykologisk undersökning? I deras diskussioner framkom att många kände sig utvalda till undersökningen, och att de upplevde det som en spännande och utmanande erfarenhet. Undersökningen uppfattades som mer omfattande än de från början fått intrycket av, och frågorna kunde upplevas som obekväma.

Anpassat näringsdropp

Det tredje och sista huvudseminariet under förmiddagen handlade om det för tidigt födda barnet. Henrik Hagberg, Carina Mallard, Ann Hellström, Bo Jacobsson och Karin Sävman baserade sina presentationer på ett fiktivt, men realistiskt och gripande exempel – den 32-åriga förstföderskan Emma vars son Olle föds redan i vecka 25.

Ann Hellström, professor och överläkare på ögonkliniken för barn på Östra sjukhuset, är en världsledande expert på ögonsjukdomen ROP (Retinopathy of prematurity), ett tillstånd som kan drabba omogna näthinnekärl i ett för tidigt fött barns öga. Forskargruppen har tidigare kunnat visa att fettsyran omega-3 kan skydda kan skydda synen hos mycket för tidigt född avkomma hos möss. Nyligen fick hon ett stort bidrag från Vetenskapsrådet inom utlysningen för klinisk behandlingsforskning för en randomiserad multicenterstudie med mycket för tidigt födda barn. Dessa barn behöver intravenös näringstillförsel under åtminstone ett par veckor efter födseln, bland annat med fett, men det fett som används idag är anpassat för vuxna, berättade Ann Hellström.

Åtta seminarier till efter lunch

Under eftermiddagen bjöd forskningsdagen på ytterligare totalt åtta seminarier, i två parallella sessioner. Före fikapausen kunde åhörarna välja mellan seminarier om psykiatriska sjukdomar, melanom, personcentrerad vård och stroke, och efter kaffet kunde de ta del av ortopedisk forskning, tarmflorans påverkan på hälsa och sjukdom, bildbaserad diagnostik och behandling eller höra om aktuell translationell forskning vid Sahlgrenska Cancer Center.

TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN

Ann Hellström
Ann Hellström

 

 

 

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: forskning, forskningsseminarium, Klinisk forskning, preklinisk forskning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Samverkan

GLAD SOMMAR!

Akademilivs nyhetsbrev är tillbaka onsdag 21 augusti.

Kontakta din institution för att lägga in din händelse i Medarbetarportalens kalendarium

  • Biomedicin: Kristian Kvint: kalender@biomedicine.gu.se
  • Core Facilities: Amelie Karlsson: amelie.karlsson.2@gu.se
  • Kliniska vetenskaper: Katarina Olinder Eriksson: klinvet@gu.se
  • Medicin: Nina Raun; kommunikation@medicine.gu.se
  • Neurovetenskap och fysiologi: Josefin Bergenholtz; kommunikation@neuro.gu.se
  • Odontologi: Johan Thompson; info@odontologi.gu.se
  • Sahlgrenska akademins kansli: och fakultetsgemensamma kalenderhändelser Åsa Ekvall; info@sahlgrenska.gu.se
  • Vårdvetenskap och hälsa: Karin Mossberg; vardvetenskap@fhs.gu.se

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JUNE 2024]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated on a monthly basis.
Current and previous newsletters are also available in the Staff Portal.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Nyheter på sajten har inte uppdaterats sedan maj månad – utlysningar fortsätter samlas på akademiliv.se

13 juni, 2024

NYHETER. Efter den omfattande kraschen av Akademilivs sajt i maj månad har sajtens nyhetsdel inte uppdaterats. Sajten är nu uppe igen, och det f … [Read More...]

En personlig död – chans att vinna Björn Fagerbergs nya bok

27 maj, 2024

NY BOK. Under sitt liv som invärtesmedicinare har Björn Fagerberg varit med om många dödsfall som han alltid hanterat professionellt i sin yrk … [Read More...]

Alba Corell ger rapport från ett hjärntumörmöte på hög nivå 

20 maj, 2024

KRÖNIKA. Nyligen avslutades den Skandinaviska Neuro-onkologiska gruppens (SNOG) sammankomst i Göteborg. Professor Asgeir Jakola stod som värd och … [Read More...]

Gudmundur Johannsson prisad med europeisk medalj

20 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Professor Gudmundur Johannsson fick nyligen ta emot 2024 års European Hormone Medal under mötet European Congress of Endocrinolgy i St … [Read More...]

Från Sydafrika till Sverige: forskningssamverkan för att förbättra gravida kvinnors hälsa

17 maj, 2024

GLOBAL HÄLSA. På det dynamiska universitetssjukhuset Tygerberg Hospital i Kapstaden arbetar ett hängivet forskarteam under ledning av Lina Be … [Read More...]

Sara Bjursten och Anna Wenger får Assar Gabrielssons pris 2024

17 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Stiftelsen Assar Gabrielssons Fond har utsett Anna Wenger till pristagare i kategorin basvetenskaplig forskning och Sara Bjursten … [Read More...]

Hon gör residency i USA med läkarexamen från Göteborg

17 maj, 2024

STUDENT. Att få göra sin ”residency” inom ortopedi i USA är en ouppnåelig dröm för många nyutbildade amerikanska läkare. Nu har Janina Kaarre, med … [Read More...]

En heldag för doktorander med fokus på mental hälsa

16 maj, 2024

DOKTORAND. För sjätte gången har Sahlgrenska akademins doktorander bjudits in till PhD Day, organiserad av Doktorandrådet. Dagen gav bland annat k … [Read More...]

Kaj Blennow rankas högst i Sverige  inom neurovetenskap

16 maj, 2024

UTMÄRKELSE. I årets upplaga av forskarrankningen från Research.com inom ämnet neurovetenskap placeras Kaj Blennow på plats 17 på den inter … [Read More...]

Linda Wass gör postdok vid Stanford med ALF-medel

14 maj, 2024

ALF-MEDEL. Den biomedicinska analytikern Linda Wass har just installerat sig i Stanford i Kalifornien där hon ska göra en två år lång period som p … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor