BYGGPLANER. Vicerektor Staffan Edén har nu tagit över som projektansvarig för universitetets utveckling av Medicinareberget. Projektet ger universitetet möjlighet att skapa de miljöer vi alltid pratar om, menar han.
Utvecklingsprojektet Medicinareberget 2020 gick nyligen in i sin tredje fas. Den tidigare projektledaren Margareta Wallin Petersson valde då att lämna sitt uppdrag och återgå till sin tjänst som professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap.
– Det känns väldigt bra att ta över ett välskött projekt. Och det är lite som att komma till dukat bord. Min företrädare har gjort ett fantastiskt bra arbete som det nu gäller att fortsätta utveckla, säger vicerektor Staffan Edén.
De möjligheter som nu öppnar sig på Medicinareberget innebär att Göteborgs universitet får chansen att profilera sig som ett modernt universitet i framkant. Det handlar om att skapa inspirerande miljöer som underlättar rekrytering av både forskare, lärare och studenter.
– På Medicinareberget kan vi skapa miljöer som möjliggör det vi alltid pratar om – mötesplatser, interaktion mellan forskare från olika discipliner, interaktion med sjukvård och andra intressenter, samutnyttjande av toppmodern utrustning och inte minst moderna och anpassade miljöer för vårt utbildningsuppdrag, säger Staffan Edén.
Nytt läge
Tanken att utveckla Medicinareberget och att överbrygga Pehr Dubbsgatan mellan sjukhuset och akademin har väckts tidigare. Academicum och de gångbroar som förbinder berget med sjukhuset stod klara år 2000. Även i det projektet var Staffan Edén involverad,. Det var från början tänkt resultera i mer omfattande byggnader både på berget och på Sahlgrenskas tomt. Den här gången är förutsättningarna bättre för att de stora planerna blir verklighet, eftersom alla inblandade parter har ett så starkt gemensamt intresse.
– Sjukvården har akuta behov efter nya lokaler. Sahlgrenska akademin behöver också lokaler eftersom vi varit framgångsrika och fått mycket externa medel, och därmed behöver plats för de nya forskargrupper som ska rekryteras till universitetet. Även utbildningen expanderar och det finns ett skriande behov av förbättrade undervisningsutrymmen, säger Staffan Edén.
Han poängterar vikten att värna helheten i projektet:
– Det pågår lokalprojekt på flera delar av GU, och vi ska inte missa chansen att skapa mervärden genom att samordna olika aktiviteter. Detta görs bland annat genom den strategiska lokalförsörjningsplan som universitetet håller på att ta fram.
I dagarna har Akademiska hus och universitetets fastighetsavdelning inlett en inventering av befintliga lokaler, som blir en bas både för lokalförsörjningsplanen och fortsättningen för universitetets olika utvecklingsprojekt.
Många viljor
Förutom Sahlgrenska akademin är både Samhällsvetenskapliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten och UB aktuella att växa på och runt Medicinareberget. Inom samtliga fakulteter pågår diskussioner om vilka behov verksamheten har och var den bäst borde bedrivas.
– Det är många som ska komma överens, både inom och utanför universitetet. Att kommunikationen fungerar mellan projektets olika delar är jätteviktigt. Det kommer säkert också att behövas en hel del diplomati, konstaterar Staffan Edén, som den senaste tiden haft ett hektiskt schema för att sätta sig in i alla delar av projektet.
Även om universitetet strävar efter att hålla samman projektet som en helhet går byggplanerna snabbare framåt för hus 123 vid Pehr Dubbsgatan. Anledningen är framför allt Sahlgrenska Universitetssjukhusets starka behov av nya lokaler bland annat för den för laboratoriemedicinska verksamheten. Den privata fastighetsutvecklaren Virtartes, som fått markhänvisning vid platsen för projektet, är också drivande. Före sommaren förväntas universitetet och de övriga parterna skriva under ett startavtal för projektet vid Pehr Dubbsgatan, ett avtal som innebär att vi förbinder oss att bli hyresgäster i de lokaler som sannolikt ska byggas.
– Att ha en entreprenör som driver på ser jag som en möjlighet för projektet, säger Staffan Edén.
Hur kommer projekt Medicinareberget att ha utvecklats inom tre år?
– Då tror jag att man börjat bygga. Genom att vi då kan peka på de fantastiska miljöer som Göteborgs universitet kan erbjuda, kommer vi att ha lättare att rekrytera forskare, lärare och studenter.
När är det tänkt att sprängarb ska komma igång, och vem är huvud entreprenör?
Hej Leif,
Jag ska försöka besvara dina frågor.
Det är viktigt att ha i åtanke att det inte är universitetet som kommer att bygga husen, eller äga dem. Det är fastighetsägarna, fram för allt Akademiska Hus, som står för bygget, men det är vi som talar om vad vi som hyresgäst vill ha.
De projekt som berör utvecklingen av Medicinareberget befinner sig än så länge i ett mycket tidigt skede. De planer som beskriv i denna artikel från 2016 har delvis förändrats sedan dess, och Akademiliv följer upp med ny information allteftersom den finns tillgänglig.
Förutom det arbete som pågår för att Sahlgrenska akademin ska kunna möta framtida behov för forskning och undervisning, så är det nu framför allt två större projekt som berör Medicinareberget. Det ena, det vi kallar Sahlgrenska Life, är ett stort samverkansprojekt som kan komma att genomföras i samarbete med Västra Götalandsregionen. Där samverkar också flera fastighetsägare. Detta projekt är just klar med förstudien, och det har ännu inte fattats några beslut om hur detta ska tas vidare. Sannolikt kommer nästa beslut senare i vår. Det andra projektet är en ny större byggnad på Medicinareberget som ska samla tre institutioner inom livsvetenskaperna på den Naturvetenskapliga fakulteten. Detta projekt har kommit lite längre, men besluten om dessa projekt tas fortlöpande i flera steg. Projektet drivs alltså av den Naturvetenskapliga fakulteten, i samråd med Sahlgrenska akademin. Det är ännu inte klart vem som kan komma att bli byggherre eller när sprängningar kan komma att inledas.