BIDRAG. Hjärtlungfonden ger fortsatt stöd till astmaforskaren Madeleine Rådinger, som nu fått en treårig forskartjänst på halvtid av fonden. Hon undersöker signalvägarna i immunförsvaret hos människor med olika typer av astma.
Astma kännetecknas av kronisk inflammation i luftvägarna, vilken orsakar symtom som slem, hosta och andnöd. Det finns flera läkemedel som effektivt dämpar astmasymtomen, men det finns fortfarande former av astma som är mycket svårbehandlade.
Koppling mellan immunsystemet och astma
Ofta orsakas astman av allergi, det vill säga immunförsvaret överreagerar på vissa ämnen som egentligen inte är farliga, som pälsdjur, pollen eller kvalster. Allergisk astma är den vanligaste typen av astma och traditionellt skiljer man på allergisk astma och så kallad icke-allergisk astma. En stor del av dagens astmaforskning är gjord på personer som också har allergi. Madeleine Rådinger, docent vid institutionen för medicin, intresserar sig för hur immunsystem regleras hos personer som har både astma och allergi jämfört med personer som har en icke-allergisk astma.
– Vi försöker förstå processer i immunsystemet som orsakar de här olika typerna av astma och vi hoppas att studierna ska öka den grundläggande förståelsen och i förlängningen leda till bättre behandlingsmetoder för personer med olika typer av astmasjukdom, säger hon.
Vårdade lungsjuka på Renströmska
Madeleine Rådinger slog in på forskarbanan förhållandevis sent. Under flera år arbetade hon som undersköterska på Renströmska lungsjukhuset där hon vårdade patienter med både avancerad lungcancer och allvarlig astma. Att hon senare började forska om astma var en ren slump – hon kom i kontakt med Jan Lötvall och fick en doktorandtjänst i hans grupp. Efter disputationen var hon under flera år postdok vid NIH Laboratory of Allergic Diseases i Maryland, USA.
Idag leder hon en egen mindre forskargrupp inom Krefting Research Centre vid Sahlgrenska akademin. Hon studerar mikroRNA, små molekyler som reglerar geners proteinuttryck. Ett genombrott för forskargruppen var fyndet att möss som saknar en viss typ av mikroRNA har ett mycket gott skydd mot allergisk astma.
Samlar prover från astmatiker
Forskargruppen undersöker dessutom prover från astmatiker och friska personer.
– Vi har just börjat samla in prover från olika grupper av astmatiker. Försökspersonerna lämnar bland annat upphostningsprov som vi sedan kan analysera. Vi tar också blodprover, och har ett samarbete med AstraZeneca, där vi samlar in vävnadsprover från luftvägarna, både från astmatiker och friska individer, berättar Madeleine Rådinger.
Målet med forskningen är att i framtiden kunna ta fram bättre läkemedel för personer med svårbehandlad astma.
– Vår hypotes är att mikroRNA reglerar immunsystemet på olika sätt i olika undergrupper av astma. Vi hoppas att våra fynd om mikroRNA i framtiden ska bidra till något slags test som kan tala om vilken typ av astma en person har så att bästa behandling kan ges, och det är också en möjlighet att forskningen kan ge nya behandlingsstrategier, så att nya mer effektiva läkemedel kan utvecklas, säger Madeleine Rådinger.
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
