BYGGPLANER. Det är institutionernas behov som avgör vilka lokaler och byggnader som behövs på Medicinareberget. Det är budskapet från universitetets nye fastighetsstrateg Mårten Tiselius.
– Jag och GU:s projektledare Anna Skoog kan vara ett stöd i den process som ligger framför oss, men det är upp till institutionerna att tala om hur de vill gå vidare, säger han.
Universitetet är hyresgäst i sina lokaler – det är bland annat fastighetsbolaget Akademiska Hus som bygger och äger de hus universitetet använder. Förutom universitetet är också Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs Stad, samt fastighetsutvecklarna Akademiska Hus och Vitartes (före detta SveaNor) viktiga aktörer i utvecklingen av Medicinareberget.
– Tjänstemän och politiker inom Göteborgs Stad är lyhörda för universitetets behov när det gäller utvecklingen av Medicinareberget. Jag upplever att vårt samarbete fungerar utmärkt, säger Mårten Tiselius.
Stora möjligheter att påverka
Hittills har Göteborgs universitet inte skrivit under några förbindelser, och projektet att utveckla verksamheterna på Medicinareberget har inte heller kostat något för universitetet – förutom den interna arbetsinsats som gjorts inom olika grupperingar för projektet.
Rektor har gett klartecken för verksamhetsutvecklingsprojektets fortsättning fram till sommaren 2017. Inom några månader behöver universitetet skriva under ett första avtal, som innebär att vi förbinder oss att bekosta ett inledande projekteringsarbete för ett nytt hus som kopplar GU närmare SU, vilket kan röra sig om några miljoner kronor. Detta avtal är en viktig förutsättning för att fastighetsägaren ska fortsätta undersöka möjligheterna att bygga första etappen av den tänkta utvecklingen av Medicinareberget.
– Just nu är vi i ett läge där vi har mycket stora möjligheter att få igenom våra idéer utan att det kostar oss särskilt mycket. Ju längre man kommit med sådana här stora byggprojekt desto dyrare är det att göra ändringar och desto mindre kan man också påverka projektet, säger Mårten Tiselius.
Han konstaterar att det finns viktiga frågor som inte går att besvara förrän betydligt senare i projektet. Först till hösten kommer det stå klart hur dyrt bygget kan tänkas bli.
– Då kan vi sannolikt ta fram en programkalkyl, oftast med en felmarginal på plus-minus 25 procent. Men det är klart att det kostar att utveckla infrastruktur, lokaler och att bygga nya laboratorier. Dagens laboratoriemiljöer är tekniskt komplexa och mycket installationstäta, vilket driver upp kostnaderna. Samtidigt är en bra infrastruktur en förutsättning för att vi ska vara unika och attraktiva för forskare och studenter. Genom att nyttja lokalerna effektivare och att fler delar dyr utrustning kan vi hålla ned kostnaderna.
Tydlig verksamhetsidé
Under hösten har diskussionerna om Medicinarebergets framtid intensifierats inom Sahlgrenska akademin, både på fakultetsnivå och institutionsnivå. En rad arbetsgrupper med olika ansvarsområden inom projektet har formerats. Frågan ligger på Akademistyrelsens bord, och är också en återkommande punkt på prefektrådets möten.
Inom projektet föreslås flera nya byggnader på och runt Medicinareberget, bland annat det som kallas Hus 123, som enligt volymskisserna kan bli en hög byggnad på sida av Pehr Dubbsgatan, en stor huskropp på Sahlgrenska Universitetssjukhusets sida, och en byggnad i flera våningar som bryggar över vägen till sjukhuset. Från SU:s sida går man framåt med sin planering, eftersom det finns ett akut behov av det hus som planeras på sjukhusets mark. Om Sahlgrenska akademins institutioner vill ta möjligheten att bygga gemensamt med SU krävs enighet om att forskning och undervisning behöver de nya lokalerna, menar Mårten Tiselius.
– För universitetets del handlar projektet helt om verksamhetens nuvarande och framtida behov. Om Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet vill gå vidare i att utveckla verksamheten och skapa förutsättningar för en mer effektiv och innovativ forskningsmiljö bör man formulera detta i en slags avsiktsförklaring. Det är en förutsättning för att projektet ska kunna fortsätta på den inslagna vägen.
Erfarenheter från Karolinska Institutet i Solna
Snart avslutas en arkitekttävling som används för att avgöra vilken eller vilka arkitektbyråer som får uppdraget att ta fram ritningarna till de hus som föreslås. Tävlingsbidragen kommer att ställas ut offentligt under perioden februari–mars, och Mårten Tiselius är universitetets representant i den jury som utser vinnaren. Arkitekttävlingen är en slags upphandling, alltså ett sätt att avgöra vem som är mest lämpad för uppdraget. Det förslag till nybyggnad som vinner kommer att bearbetas och illustrationerna ska inte ses som några slutgiltiga ritningarna.
Mårten Tiselius tillträdde i somras, och är nu chef med ansvar för arkitektur och strategisk fastighetsutveckling vid Göteborgs universitet. Han har sitt kontor i BASF-huset, vid Medicinarebergets fot mot Linnéplatsen.
Han är utbildad arkitekt från Chalmers, och kommer närmast från Akademiska Hus i Stockholm. Där ansvarade han bland annat för campusutveckling av Karolinska Institutet. KI är nu i slutfasen av en stor satsning på infrastruktur och kommer 2018 att flytta in i Biomedicum, ett laboratorium som samlar hela KI:s experimentella forskning i ett hus. Även om institutionerna på KI inte var helt eniga gav prefekterna 2008 klartecken att gå vidare med projektet. Idag har KI ett alltmer tematiskt campus, där forskare samlas efter forskningsinriktning istället för institutionstillhörighet.
– KI har gjort jätteinvesteringar och kommer ha minusresultat under många år framöver för att bära kostnaden. Men så som de såg det var det enda chansen om de ville hänga med i utvecklingen. De tog själva beslutet att deras gamla miljö inte längre dög om de skulle kunna bli mer framgångsrika, säger Mårten Tiselius.
FAKTA OM UTVECKLINGEN AV MEDICINAREBERGET
- Göteborgs Stad arbetar just nu med detaljplanering av området på och vid Medicinareberget. Samråd om detaljplanerna planeras under hösten 2016.
- Universitetets utvecklingsprojekt Vision 2020 – Medicinareberget gick nyligen in i sin tredje fas. När projektets andra fas tog slut valde den tidigare projektledaren Margareta Wallin Peterson att återgå till sin roll som professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap. En ny projektägare har utsetts av rektor, vicerektor, professor Staffan Edén
- Läs mer om projektet på www.medicinareberget.gu.se
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
