INFRASTRUKTUR. Mikroskopin och masspektrometrin inom Core Facilities fick höga betyg i Vetenskapsrådets utvärdering, och är nu klara som noder i två nationella infrastruktursatsningar. De universitet som valts ut diskuterar nu olika lösningar inför etableringen av infratrukturskonsortierna.
– Det är en mycket positiv utveckling för Core Facilities, och ett kvitto att Sahlgrenska akademin och universitet jobbar på rätt sätt med våra infrastrukturer. Vi är väl rustade med effektiva system och har en kostnadseffektiv administration runt infrastrukturen, säger Göran Larson, chef för Core Facilities.
Fram till 2019 satsar Vetenskapsrådet drygt 30 miljoner på den nationella infrastrukturen för mikroskopi inom livsvetenskaperna. KTH föreslås bli värdorganisation, och utgör infrastrukturen tillsammans med Göteborg, Umeå universitet och Stockholms universitet. Vetenskapsrådets satsning på infrastruktur för biologisk masspektrometri är totalt 48 miljoner kronor, under förutsättning att samordningen mellan noderna blir bra. Här föreslås Lunds universitet bli värdorganisation, bildar infrastrukturen med noder i Göteborg och vid Karolinska Institutet.
Diskussioner pågår
För både mikroskopi och masspektrometri har Göteborg universitetet och Chalmers valt att gå in med en gemensam ansökan. Det återstår flera frågor för de deltagande universiteten att diskutera innan infrastruktursatsningarna kan sjösättas. Även lokalt, inom och mellan universiteten, diskuteras hur satsningen bäst ska hanteras.
– Redan under ansökningsprocessen har vi lagt förutsättningarna för ett bra samarbete, men det finns frågor som inte är helt besvarade ännu. En viktig principfråga som diskuteras är till exempel om infrastrukturernas användare ska få betala för tjänsterna eller om de ska ha tillgång till dessa utan kostnad, säger Göran Larson, som personligen förespråkar en modell där forskare får stå för en del av kostnaden för tjänsten.
Vetenskapsrådets satsning kräver motfinansiering från värduniversiteten motsvarande 50 procent. De medel som Vetenskapsrådet beslutat är dock betydligt lägre än den nivå som fördes fram i ansökan. Det är ännu inte klart om universiteten kommer att motfinansiera i nivå med Vetenskapsrådets krav, eller ge ett större belopp.
Forskare till godo
Framför allt är det forskarna, både i Göteborg och i resten av landet, som tjänar på den satsning Vetenskapsrådet nu gör på nationell infrastruktur. I Göteborg innebär satsningen att profileringen inom masspektrometri och mikroskopi kan utvecklas.
– Utvecklingen av infrastrukturerna måste drivas av vetenskapliga frågeställningar. Om satsningen ska bli riktigt bra måste forskarna inom till exempel glykobiologi och metabolism dela med sig med frågeställningar som kan generera bättre och nya metoder i plattformarna. Det kräver också en satsning på forskningen för att infrastrukturen ska bli bra, säger Göran Larson.
Både Proteomics (masspektrometri) och CCI (avancerad ljusmikroskopi) kommer att anställa fler högkompetenta medarbetare och investera i nya instrument. De elektronmikroskop som idag finns på Medicinareberget är gamla och behöver ersättas, särskilt med tanke på att CCI som enda plattform kan erbjuda en unik metod där elektronmikroskopi och avancerad ljusmikroskopi möts.
– Vid Proteomics kommer nästan hälften av alla användare idag utifrån, och faciliteten går på maxkapacitet. Vi behöver öka bemanningen och utöka instrumentparken för att hinna med både nya kunder och det utvecklingsarbete vi behöver göra, säger Göran Larson.
OM CORE FACILITIES
Core Facilities är en forskningsplattform vid Sahlgrenska akademin, öppen för alla forskare. Plattformen består i dagsläget av sex enheter med avancerad teknisk utrustning och kvalificerad kompetens tillgänglig för alla forskare: Bioinformatics, Centre for cellular imaging (CCI), Genomics, Laboratory for Experimental Biomedicine (EBM), Mammalian Protein Expression (MPE), samt Proteomics.
www.cf.gu.se
Jan Lötvall skriver
Väldigt positivt, grattis till alla inblandade.
Men:Gllöm inte att fråga användarna vad som behövs i framtiden!!