STUDENT. 22-årige Benjamin Dedic ser inga hinder att forska samtidigt som han läser till apotekare på Sahlgrenska akademin. Halvvägs igenom sin utbildning har han redan hunnit undersöka både tarmar från älg och det gift som orsakar kolera.
När Benjamin är på labbet spenderar han ganska mycket tid med olika experiment. Roligast tycker han det är när alla försök är gjorda och de går igenom materialet för att förstå resultaten och dra relevanta slutsatser. Två vetenskapliga artiklar har han medverkat till – en där forskargruppen kartlagt strukturer i tarmar från älg, och en artikel som publicerades nu i höstas, om kolhydraters involvering när koleratoxin tar sig in i mänskliga celler.
– För mig är inte forskningen ett arbete, det tar ingen energi. Jag forskar för att det roligt, och för att det får mig att växa som människa, säger Benjamin.
Naturlig medlem i gruppen
Han har länge vetat att han gillade forskning, och en viktig anledning till att han valde att läsa just till apotekare är att kopplingen till biomedicinsk forskning är så tydlig. Efter bara någon termin på apotekarprogrammet kontaktade han Susann Teneberg och hennes biokemiska forskargrupp, och fick chansen att forska i laboratoriet den sommaren. Sedan ett och ett halvt år tillbaka är han nu en naturlig medlem i forskargruppen, samtidigt som han fortsätter sina studier till apotekare.
– Det är inte alls svårt att få en plats i en forskargrupp, och det är inga problem att kombinera studierna mer forskningen. Jag hinner till och med ha ett socialt liv, säger Benjamin med ett snett leende.
Forskningen är grundvetenskaplig inom ett forskningsfält som kallas glykobiologi. Gruppen undersöker kolhydraters roll som receptor för bakterier och virus, hur immunsystemet känner igen olika kolhydrater och kolhydraternas roll för stamceller. Förutom Benjamin har Susann just nu dessutom två läkaramanuenser i gruppen, och hon menar att studenternas närvaro påverkar gruppen positivt:
– Studenterna ser projekten med fräscha ögon, och ställer frågor som får mig själv och andra i gruppen att tänka i andra banor. Det ger nya vinklar och idéer för gruppen.
Om studenter på grundnivå ska klara av både studier och forskning behöver handledarna hitta projekt som är genomförbara, avgränsade och som studenten kan arbeta med i mån av tid. Handledaren måste också vara beredd att avsätta den tid som krävs.
Susann har alltid haft studenter med i forskargruppen.
– Det är absolut inte så att alla går vidare med forskningen när de är klara med utbildningen, men en av studenterna som jobbade här i labbet fick faktiskt en doktorandtjänst på Johns Hopkins i USA, minns hon.
Till skillnad från studenter inom medicin och vårdvetenskap kan studenter på apotekarprogrammet och flera andra program än så länge inte söka om att bli forskningsamanuenser, och det tycker Susann är synd. Dessa studenter får istället finansieras av projektet eller genom stipendier.
Forskning berikar utbildningen
Fakulteten har länge arbetat för att öka forskningsintresset bland studenterna, och sedan några år tillbaka finns också ett initiativ från studenterna själva för att fler studenter ska få upp ögonen för forskningen. SiF, Studenter i Forskning, är ett utskott till Sahlgrenska akademins studentkår SAKS.
– Vi vill att fler studenter engagerar sig i forskning av flera anledningar. En tidig start med forskning som student gör att man tidigarelägger sin eventuella forskningskarriär. Men redan som student berikar forskningsarbetet utbildningen och man får med sig ett tänk som man har nytta av vad man än väljer att göra efter utbildningen, menar Anna Björk, ordförande för SiF.
SiF är ofta ute och berättar för studenter hur det funkar att kombinera studier med forskning, och bjuder regelbundet in forskare att presentera sina forskningsfält som inspiration för studenterna.
– Vi har många besökare på våra evenemang och får god respons när vi ute i klasserna. Det kommer även en hel del mail från studenter som ofta frågar just hur de ska gå tillväga för att börja forska, berättar Anna.
Även handledare som vill ta emot studenter inom sina projekt hör av sig till SiF med frågor om stipendier. SiF tillhandahåller en uppdaterad och växande lista med intresserade handledare som kan tänka sig ta emot studenter – hittills har 51 handledare anmält sig till listan.
Benjamins råd till andra studenter som vill forska:
- Ta reda på vad du brinner för – ett genuint intresse gör det lättare att kombinera forskningen med studierna.
- Hitta en grupp – Studenter i forskning (SiF) har en uppdaterad lista med handledare som anmält intresse att ta emot studenter. Du hittar listan på http://saks.gu.se/studiesocialt/sif
- Tveka inte att kontakta forskare. De flesta är trevliga och välvilligt inställda till studenter.
