LEDNINGSUPPDRAG. Som vicedekanus för ALF-frågor vill Christina Jern lyfta ALF-frågorna och stärka samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen.
– Vi måste samarbeta och dra åt samma håll, för att komma väl ut i den nationella kvalitetsutvärderingen som ligger till grund för fördelningen av ALF-medel mellan lärosätena, säger hon.
Avtalet om läkarutbildning och forskning i hälso- och sjukvården (ALF-avtalet) reglerar bland annat statens ersättning för de kostnader som landstingen har i samband med utbildningen av läkare och den kliniska forskningen. Det handlar om stora pengar – bara i år omfattade ALF-verksamheten 432 miljoner kronor i Göteborg. Av dessa går ungefär 350 miljoner till den kliniska forskningen och cirka 80 miljoner till läkarutbildningen.
Helt nya förutsättningar
Att Sahlgrenska akademin nu för första gången fått en vicedekan med särskilt ansvar för ALF-frågorna beror på det nya ALF-avtalet, som ger helt nya förutsättningar och utmaningar för ALF-samarbetet, både på nationell och på regional nivå. Våra prestationer och förmåga till samarbete mellan sjukvård och akademi kommer nämligen att direkt översättas i hur mycket pengar som ställs till vårt förfogande i ALF-omgångarna framöver.
– Om vi ska uppnå intentionerna i det nya avtalet – och prestera högkvalitativ klinisk forskning och grundutbildning för våra läkarstudenter – då måste en stor del av kollegiet engageras för ALF-frågorna, inte bara medlemmarna i Medi-sam och Hälso-sam. Vi behöver en bred plattform för samverkan kring frågorna, säger Christina Jern.
Som vicedekan för ALF-frågor blir Christina Jern fakultetens motsvarighet till universitetssjukhusets forskningsdirektör. Hon blir en av fakultetens representanter i Medi-sams organ för forskningsfrågor, och liksom andra vice-dekaner rapporterar hon till dekanus och akademistyrelsen.
Sporra samarbete
När det första ALF-avtalet skrevs 1989 delades summan upp på sex huvudmän (Uppsala, Umeå, Stockholm, Göteborg, Lund och Linköping). Numera omfattas även Örebro i uppdelningen av de 2,3 miljarder kronor som staten avsätter för klinisk forskning och läkarutbildning varje år.
Göteborg har tidigare fått en fast summa varje år, men redan med start nästa år kommer en del av ALF-forskningsmedlen omfördelas mellan lärosätena. Göteborg har alltså möjlighet att få mer pengar, men riskerar också att få mindre än tidigare.
– Jag tolkar det som att staten vill sporra till bättre samarbeten mellan universitetssjukhus och universitet i landet. Att konkurrensutsätta en del av beloppet är också ett sätt att försöka öka kvaliteten i den forskning och utbildning som produceras, säger Christina Jern.
Andelen ALF-medel till forskning som fördelas efter prestation kommer successivt att öka. Under 2016 och 2017 kommer 10 procent att fördelas utifrån en bibliometrisk utvärdering av den kliniska forskningen, vilket ökar till 15 procent 2018. År 2019 omfördelas 20 procent.
Fördelningsmodell tas fram
Det nya ALF-avtalet innebär också att en helt ny modell för resursfördelning ska införas 2019. Exakt hur fördelningsmodellen kommer att se ut är inte bestämt, men klart är att en femtedel av statens medel omfattas av omfördelningen. Den partsammansatta nationella styrgruppen för ALF kommer presentera ett förslag inom kort. Sannolikt kommer modellen baseras på bibliometri, och även ta hänsyn till forskningens förutsättningar och kliniska betydelse. Landsting där de kliniska forskarna har goda förutsättningar kan alltså få mer medel än landsting där dessa förutsättningar är sämre.
I det nya ALF-avtalet införs också det nya begreppet universitetssjukvård, vilket ska vara sådan sjukvård som kräver samverkan med universitetet. Den nationella styrgruppen har fått i uppdrag att presentera förslag på vilka kriterier som ska användas för att definiera universitetssjukvård. Styrgruppen ska också ge riktlinjer för hur kvaliteten på universitetssjukvården ska följas upp.
Stabilt 2016
Redan nu är det ALF-belopp som kommer till Göteborg nästa år klart. Inledningsvis har fördelningsmodellen inte haft någon större betydelse för Göteborg – 2016 får vi ungefär lika mycket som tidigare, vare sig mer eller mindre.
– Vi fick ett neutralt utfall, och det har vi förutsättningar för att förbättra. Vi har länge haft ett gott samarbetsklimat inom ALF-området i Göteborg och båda parter har en god kompromissvilja när det behövs. Det är något vi kan bygga på för framtiden, säger Christina Jern, och fortsätter:
– Det är också av stor vikt med god samverkan inom Sahlgrenska akademin för att öka potentialen för translationell forskning och för forskning i nya konstellationer.
Ökade krav på återrapportering när en del av ALF-medlen ska fördelas efter prestation kräver också ett ökat administrativt samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset.
Mer medel till tjänster
Generationsskiftet inom klinisk forskning är en viktig fråga för att bevara Göteborgs konkurrenskraft, menar Christina Jern. Under många år har det varit svårt att rekrytera läkare till forskning, och nu väntar stora pensionsavgångar. För att öka rekryteringsunderlaget till forskning har Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset avsatt ALF-medel för bland annat amanuensprogrammet för läkarstuderande, forskar-AT tjänster och ”prova-på-forskningsmånader” för AT-läkare. Det har också etablerats ny typ av ALF-läkartjänster på doktorand- och postdok-nivå, vilket gör att dessa tjänster inte längre är låsta till ST-läkarnivån. För att överbrygga karriärglappet mellan postdok och meriteringsnivån för en kombinationstjänst infördes nyligen också högre ALF-läkartjänster.
– Nu har vi hela kedjan, från amanuenser till nivån strax innan kombinationstjänst, säger Christina Jern, som gläds över en tredubbling av antalet sökande:
– När vi utlyste ALF-ST-tjänster för några år sedan hade vi cirka 25 sökande, men senast hade vi över 80 sökande till ALF-läkartjänster. Hälso-sam har nu beslutat att höja andelen ALF-forskningsmedel som går till denna typ av program och tjänster från 8 procent 2015 till 13 procent 2016. För mig är det en av de absolut bästa investeringar vi kan göra.
I jämförelse med många andra universitet använder Göteborgs universitet en stor del av ALF-medlen till ALF-projektmedel som fördelas i öppen konkurrens.
– Vi använder omkring 65 procent av ALF-budgeten till projektmedel, och det är möjligt att vi skulle kunna öka denna andel, säger Christina Jern.
Forskning som kompletterar utbildningen
Det nya regionala ALF-avtalet har nu också lett till att Medi-sam nu delas in i två organ: ett organ för forskning och ett för utbildning. Som vicedekan för ALF-frågor blir Christina Jern en av Sahlgrenska akademins representanter i organet för forskning, och dessutom representant i vid de gemensamma mötena för dessa två organ.
I Göteborg avsätts 80 miljoner av ALF-medlen för läkarstudenternas praktik inom vården (det som tidigare kallades verksamhetsförlagd utbildning, VFU, men som nu kallas verksamhetsintegrerat lärande, VIL). ALF-medel finansierar verksamhetsintegrerat lärande inte bara på SU, utan även på andra sjukhus i regionen.
Högkvalitativ läkarutbildning kräver kompletta utbildningsmiljöer med klinisk forskning inom alla discipliner. Den nära koppling som finns mellan lärande och forskning kan återspeglas i strategiska satsningar av ALF-medlen.
– På samma sätt som vi har möjlighet att stärka extremt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer ytterligare kan vi ge forskningsmöjligheter till en kliniskt högkvalitativ verksamhet som är dåligt beforskad om den är viktig ur undervisningssynpunkt, säger Christina Jern.
Flera tidigare ledningsuppdrag
Som professor i neurologi med inriktning mot vaskulära sjukdomar och vaskulär genetik forskar Christina Jern brett om stroke och dess genetiska koppling. Hon har lång erfarenhet av ledningsuppdrag både inom universitetet och i samverkansorgan mellan universitetet och sjukvården. Under flera år var hon ledamot i Sahlgrenska akademins fakultetsstyrelse, och hon har på senare år varit alternerande ordförande i Medi-sam med forskningsdirektören Lars Grip. Hon har också varit verksamhetschef för klinisk genetik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Här kan du läsa det regionala ALF-avtalet, som började gälla den 1 maj 2015: https://gubox.box.com/s/t8so35oer8sy9f2g23b8lier2fsp6amh
Här kan du läsa det nationella ALF-avtal som det regionala avtalet bygger på: https://gubox.box.com/s/qevf9b46kymzsuje46dpwlbb5p5h6lnq
TEXT OCH FOTO: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
