BIDRAG. Emma Börgeson, Johanna Höög, Elisabet Jerlhag Holm och Malin Johansson får alla stora bidrag från Vetenskapsrådet inom utlysningen för unga forskare. De forskar om det metabola syndromet, kommunikation mellan celler, hjärnans belöningssystem respektive tarmens skyddande slemlager.
Emma Börgeson fick sin forskarutbildning vid University College Dublin på Irland, och avslutar just nu en period som EU-finansierad postdok vid University of California San Diego. I centrum för hennes forskning står en grupp fetter med anti-inflammatoriska egenskaper som kallas lipoxiner. Nyligen kunde hon visa, i en publicering i Cell Metabolism, att lipoxiner främjar metabol hälsa hos möss.
– Kortfattat behandlade jag feta möss med lipoxin och visade att dessa möss – trots att de inte tappar i vikt – inte utvecklar följdsjukdomar som är vanliga vid fetma, som till exempel lever- och njursjukdom, säger Emma Börgeson.
Vid Göteborgs universitet har hon etablerat ett forskningssamarbete med professor Lars Fändriks och kirurgen Ville Wallenius, där de samlat in mänskliga vävnadsprover och behandlat dessa med lipoxin utanför kroppen.
– Vi ville se om resultaten mina djurstudier kunde överföras till mänsklig patofysiologi och de preliminära resultaten är lovande. Den mänskliga vävnaden verkar bli mindre inflammerad när lipoxin tillsätts. Det generösa anslaget från VR gör det möjligt för mig att fortsätta dessa studier, säger Emma Börgeson.
Johanna Höög kommer ursprungligen från Trollhättan. Efter grundutbildning i Oxford doktorerade hon på European Molecular Biology Laboratories in Heidelberg. Hon har varit post-dok i Oxford och gästforskare i Boulder, Colorado, samt i tyska Dresden. Just nu är hon forskare i Jan Lötvalls grupp på Krefting Research Center, där hon forksar om extra-cellulära vesiklar:
– Massor av vesiklar, små bubblor, fulla av information i form av RNA eller DNA skickas ut från celler och tas upp av andra celler. I varje undersökt kroppsvätska, som blod, urin, saliv, bröstmjölk, sädesvätska, finns dessa vesiklar och deras meddelanden fritt i vätskan, förklarar Johanna Höög.
I mötet mellan Johanna Höögs cryo-elektron mikroskopiska forskning på mänsklig sädesvätska och Jan Lötvalls forskning på extra-cellulära vesiklar gjorde de en upptäkt att vissa vesiklar såg ut att innehålla komponenter i sig som tyder på rörlighet.
– Vi har nu visat att en sub-klass av extra-cellulära vesiklar verkligen kan röra på sig och det är detta som vi ska undersöka vidare de kommande fyra åren, säger Johanna Höög, som nu får 3,2 miljoner kronor ur Vetenskapsrådets utlysning för naturvetenskaplig forskning och därmed möjlighet att starta ett eget lab.
Elisabet Jerlhag Holm disputerade 2007 på sektionen för farmakologi, med Jörgen Engel som handledare. De var då först i världen med att visa att maghormonet ghrelin aktiverar hjärnans belöningssystem – ett betydelsefullt fynd inom neuroendokrin forskning. Efter disputation har Elisabet Jerlhag Holm varit postdok i tre grupper inom Sahlgrenska akademin, och även en kortare period vid Ernst Gallo Institute i San Fransisco.
– Det är en oerhört stor ära att få detta förtroende från VR, och det känns fantastiskt att de tror på vår forskning. Det är också en lättnad, eftersom det är många som jobbar i gruppen nu, och det behövs mycket pengar för att driva forskningen framåt, säger Elisabet Jerlhag Holm.
Vid Sahlgrenska akademin leder Elisabet Jerlhag Holm nu en forskargrupp, som tillsammans försöker förstå varför en person blir beroende, och vilka mekanismer i hjärnan som är viktiga. Gruppen fokuserar på de peptider som reglerar aptit.
– Jag fascineras mest av den translationella aspekten av vår forskning, när det vi visar i djurstudier kan kopplas till människor genom till exempel genetiska studier. Det är spännande att titta på alkohol och andra droger, och också att undersöka vilken betydelse aptitreglerande hormoner har för naturliga belöningar som till exempel sex, säger Elisabet Jerlhag Holm.
Malin Johansson är en internationellt erkänd forskare inom sitt fält, mucinbiologi. I sin forskning försöker hon förstå hur det skyddande slemlagret i tarmen fungerar, eftersom defekter i detta skydd är kopplade till tarminflammation som ulcerös kolit.
– Bidraget från Vetenskapsrådet känns som ett erkännande att det vi gör håller hög kvalitet, och det är viktigt för mig, säger Malin Johansson.
Malin Johansson disputerade 2009 vid Sahlgrenska akademin under handledning av Gunnar C Hansson, och har under en period även arbetat med muciner vid Mayo Clinic i Arizona. Hon är nu en etablerad forskare vid Sahlgrenska akademin, och bidraget från Vetenskapsrådet är en fortsättning på ett tidigare treårigt bidrag för unga forskare.
– Bidraget betyder att jag kan fortsätta bedriva mitt arbete i att förstå hur vår tarm skyddas från yttre påverkan av de stora mängder bakterier som finns där, säger Malin Johansson.
Hon ska använda bidraget till att vidareutveckla forskargruppen och inleda nya projekt för att förstå olika komponenter i tarmens utsöndrande skydd och funktionen i gobletcellerna som bildar mukusskyddet. Mukus med muciner som skydd är ett evolutionärt gammalt system som regleras på många olika nivåer för att skyddet ska bli bra och dynamiskt.
– Vi förstår idag bara lite på ytan av detta, och att det ännu är så många frågetecken kring mukusskyddets funktion triggar min nyfikenhet. Det är ett ganska svårhanterligt material, som tvingar en att tänka på nya sätt. Jag tänker mycket på de celler som klarar av att producera detta kladdiga, olösliga material, säger Malin Johansson.
