BIDRAG. Katarina Wilhelmsson var huvudsökande för det projekt vid Sahlgrenska akademin som fick störst bidrag från Forte nyligen. Hon ingår i FRESH, som är en tvärvetenskaplig forskargrupp inom AgeCap (Centrum för åldrande och hälsa). Projektet handlar om strukturerat omhändertagande av sköra äldre inom akutsjukvården.
Ni får 4,3 miljoner till ert projekt. Vad betyder bidraget för er?
– Det betyder naturligtvis väldigt mycket. Både att vi nu har möjlighet att genomföra projektet men också som ett kvitto på att det är bra och värdefull forskning som vi bedriver. Det är också mycket glädjande att vi fått bidraget till ett projekt som berör äldre personer och med en mycket tydlig klinisk användning. I förlängningen är tanken att det ska bli en multicenterstudie, om studien fungerar bra här i Göteborg. För detta finns det en nationell styrgrupp, som är medsökande.
Ert projekt handlar om strukturerat omhändertagande av sköra äldre – vad är egentligen skörhet bland äldre?
– Skörhet bland äldre beror på den nedgång som drabbar alla organsystem med ökande ålder och som leder till minskad reservkapacitet och motståndskraft, vilket ger ökad risk att drabbas av komplikationer såsom beroende i daglig aktivitet, fall, sjukdom och död. Men skörhet är till viss del reversibelt, och om man sätter in rätt åtgärder i tid kan man minska riskerna.
I er studie kommer alla patienter 75 år och äldre som söker akut sjukhusvård att screenas för skörhet. Hur kommer screeningen att gå till?
– Screeningen består av fyra enkla frågor, som ställs av sjuksköterskan på akutmottagningen. De fyra frågorna är om man har nedsatt ork (blir slut av en kort promenad på ca 15-20 minuter), om man varit allmänt trött de senaste tre månaderna, om man ramlar ofta eller tror att man kommer att ramla samt om man behöver hjälp att göra sina inköp. Om man svarar ja på minst två av dessa frågor, så indikerar det att man är skör. Screeningen går fort och lätt att göra, och vi har i tidigare studier visat att den har ett excellent kliniskt värde med bra sensitivitet och specificitet vid användning på akutmottagning. Den är framtagen från tidigare studier vi gjort om sköra äldre. Screeningen används redan på alla akutmottagningar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Strukturerat omhändertagande av äldre bygger på det man internationellt kallar Comprehensive Geriatric Assessment. Det är en multidimensionell bedömning med personcentrerad ansats som har fokus på den äldre personens medicinska, psykologiska och funktionella kapacitet för att utarbeta en koordinerad och integrerad plan för behandling och uppföljning. Den utförs av ett multiprofessionellt team, som består av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut. Ofta ingår även en socionom eller kurator.
– Man vet från tidigare forskning att detta arbetssätt har positiva effekter för de äldre, till exempel ger det bättre funktionsförmåga, större chans att kunna bo kvar i sitt egna hem och färre återinläggningar. Men studierna är ganska gamla, och det finns få gjorda i svensk akutsjukvård av idag. Studien är kontrollerad och randomiserad, vilket innebär vi kommer att lotta till antingen vård på avdelning som arbetar enligt strukturerat omhändertagande av äldre (=interventionsgrupp) eller till vård på ”vanlig” medicinsk akutvårdsavdelning (= kontrollgrupp). Deltagarna kommer sedan att följas upp under ett år, för att se om det finns någon skillnad när det gäller till exempel beroende i daglig aktivitet, funktion, hälsa, livstillfredsställelse, och sjukvårdsutnyttjande.
Läs mer om anslaget på Fortes webbsida.
