DIAGNOSTIK. Forskare vid Göteborgs universitet har utvecklat en referensmetod för att standardisera mätningar som kan diagnostisera Alzheimers sjukdom, årtionden innan symtomen visar sig. Metoden har nu formellt klassificerats som internationell referensmetod vilket medför att den kommer att användas som standard inom alzheimerdiagnostiken världen över.
Alla människor bildar naturligt proteinet beta-amyloid i hjärnan. Proteinets normala funktion är inte helt kartlagd, men en teori är att det medverkar vid bildandet och borttagandet av synapser, vilket är avgörande för hjärnans förmåga att bilda nya minnen.
Det beta-amyloid som friska människor bildar transporteras snabbt bort och ut i ryggvätskan och i blodet. Men vid Alzheimers sjukdom stannar beta-amyloiden kvar i hjärnan, där den klumpar ihop sig och börjar skada synapserna vilket till slut leder till att hjärnans nervceller dör. Denna process kan starta redan i medelåldern och fortgå i det dolda under tiotals år, ända tills nervcellerna är så skadade att symtomen börjar visa sig i form av minnesstörningar och bristande kognitiv förmåga.
I det läget anses sjukdomen vara för långt gången för att behandlas, och världen över pågår därför en intensiv forskning för att hitta metoder som kan diagnostisera Alzheimers tidigare.
Henrik Zetterberg och Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har efter årtionden av forskning lyckats utveckla en metod som genom att mäta de exakta halterna av beta-amyloid i ryggvätskan kan diagnostisera Alzheimers tio till trettio år innan sjukdomen orsakar några symtom.
– Om koncentrationen av beta-amyloid i ryggvätskan är onormalt låg tyder det på proteinet fastnar i hjärnan, vilket är det tidigaste tecknet på Alzheimers sjukdom, säger Henrik Zetterberg.
Internationellt erkännande
Göteborgsforskarnas pionjärstudier får nu ett stort internationellt erkännande genom att mätmetoden de utvecklat godkänts som global referensmetod.
– Det innebär att metoden kommer användas som norm i arbetet med att standardisera beta-amyloidmätningar över hela världen. Med hjälp av standarden kan människor som är oroliga för Alzheimers sjukdom göra testet, och få samma resultat oavsett om det sker i San Francisco, Sao Paolo, London, Göteborg eller Kapstaden, säger Kaj Blennow.
– Vi har lagt ner oerhört mycket arbete på det här projektet, och det har både initierats, genomförts och nu också slutförts av oss i Göteborg inom ramen för ett globalt samarbetsprojekt som vi leder, säger Henrik Zetterberg.
Det stora framsteget sammanfaller med nya studier som visar lovande resultat för olika läkemedelskandidater som angriper Alzheimers sjukdom, och som har beta-amyloid som måltavla.
– Dessa nya läkemedel kommer sannolikt vara som mest effektiva hos människor som precis börjat ansamla beta-amyloid i hjärnan. Då blir en väl utprövad och standardiserad metod naturligtvis avgörande, eftersom den säkerställer att dessa människor hittas på ett diagnostiskt säkert och precist sätt, säger Kaj Blennow.
FAKTA
Den globala referensmetoden fastslås av den globala plattformen Joint Committee for Traceability in Laboratory Medicine (JCTLM), vars mål är att främja och ge vägledning om likvärdiga, internationellt erkända och accepterade mätningar inom laboratoriemedicin. JCTLM är ett samarbete mellan tre globala, standardiserande institutioner: International Committee for Weights and Measures (CIPM), International Federation for Clinical Chemistry and Laboratory Medicine (IFCC), samt International Laboratory Accreditation Cooperation (ILAC).
TEXT: KRISTER SVAHN
FOTO: JOHAN WINGBORG/GU
