Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Pesten 3300 år äldre än vad forskarna tidigare antagit

23 oktober, 2015

ARKEOLOGI. Forskare har upptäckt att pesten var vanlig hos människor hela 3 300 år tidigare än vad historiska källor berättar. Det visar en studie som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell.

Genom att analysera DNA från tänderna hos människor som levde under bronsåldern i Europa och Asien har forskarna hittat bevis för att pestinfektioner fanns redan för 4 800 år sedan. Orsaken till sjukdomen är bakterien Yersinia pestis. Det dröjde dock cirka tusen år innan generna i bakterien förändrades och sjukdomen kunde spridas genom loppor – och därigenom orsaka pandemier. Det visar en ny studie som genomförts av forskare från bland annat Göteborgs universitet och Köpenhamns universitet.

­– Upptäckten ändrar vår syn på när och hur pesten påverkade människan och skapar nya möjligheter att studera sjukdomars utvecklingshistoria, säger Eske Willerslev, professor vid Centrum för GeoGenetics, Köpenhamns universitet.

Massdöd på 1300-talet
Yersinia pestis är orsaken till digerdöden som dödade 30-50 procent av Europas befolkning på mitten av 1300-talet. Tidigare pestutbrott, exempelvis det i Aten för omkring 2 500 år, har kopplats till det antika Greklands fall. Det har däremot varit oklart om Yersina pestis kan ha orsakat så pass tidiga epidemier eftersom det saknas molekylära bevis på bakteriell närvaro i benmaterial äldre än 1500 år.

Kristian Kristiansen. Foto: Thomas Melin/GU.
Kristian Kristiansen. Foto: Thomas Melin/GU.

Enligt Kristian Kristiansen, arkeolog och professor vid Göteborgs universitet samt medförfattare till artikeln, har gentekniken öppnat nya dörrar för arkeologin.

– Vissa sjukdomar som har ett relativt långsamt förlopp, som till exempel tuberkulos, skapar synliga spår på skelettet. Men det gör inte pest eftersom förloppet är så snabbt, bara några dagar. Däremot kan sjukdomen spåras med DNA-analys vilket banat väg för helt nya sätt att bedriva arkeologisk forskning.

Pest spreds före bronsåldern
Bakgrunden till studien var arkeologiska observationer som visade på en kraftig nedgång i bosättningar över stora delar av norra Europa strax före 3000 f. Kr.

– Denna dramatiska nedgång krävde en förklaring. Under våra diskussioner i början av året föddes idén att det kunde vara pesten. Våra beräkningar visar att den gemensamma förfadern till alla stammar av Yersina pestis är ungefär 5800 år gammal vilket är före bronsåldern, en tid som kännetecknades av stora migrationer. Sjukdomen skulle i så fall ha spridits mellan människor innan migrationen från stäppen började och sedan burits vidare av vandrande stäppfolk, säger Kristian Kristiansen.

Epidemier kan ha påverkat folkvandringar

En färsk studie visar att bronsåldern (ca 3000 till 1500 f.Kr.) var en mycket dynamisk period med stora folkförflyttningar som var avgörande för dagens demografiska och genetiska struktur i Europa och Asien. Orsaken till migrationen är oklar. Men en teori är att folkförflyttningarna orsakades av sjukdomsutbrott.

– Kanske flyttade folk på sig för att komma bort från epidemierna. Eller kanske för att kolonisera områden som ödelagts av farsoterna, säger Morten Allentoft från Centrum för GeoGenetics.

Totalt har forskarna bakom den nu aktuella studien analyserat 89 miljarder DNA-sekvenser som utvunnits ur tänderna på 101 personer från bronsåldern, i Asien och Europa. I sju av tänderna fann forskarna DNA från pestbakterien. Beräkningar visar att den gemensamma förfadern till alla kända Yersinia Pestis-stammar är ungefär 5800 år gammal – mer än tre tusen år äldre än vad vi tidigare har känt.

Av: Elin Lindström
Taggat med: arkeologi, Göteborgs universitet, humanist, humanistiska fakulteten, medicinhistoria, Ny studie, Tidskriften Cell, vetenskaplig publicering

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Registration for supervisors – no later than April 14th

Val av dekan och prodekan – här hittar du kravprofilen när du vill nominera kandidater

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED FEB 22]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Effektiv behandling vid ovanlig men dödlig cancerform

21 mars, 2023

NY STUDIE. En speciell kirurgisk behandling har visat sig ge mycket god effekt för patienter med ögonmelanom som spridit sig till levern. R … [Read More...]

Läkemedel i kombination med livsstilsförändringar tycks positivt vid prediabetes

20 mars, 2023

NY STUDIE. En intensiv behandling som kombinerar läkemedel med livsstilsförändringar kan eventuellt motverka flera negativa sjukdomsprocesser för … [Read More...]

Regeringen tillsätter särskild utredning om ALF-avtalet

20 mars, 2023

UTREDNING. Konkurrenskraftig klinisk forskning är ett av målen för regeringen när de nu ger en särskild utredare uppdrag att utreda ALF-avtalet. U … [Read More...]

Njurforskning uppmärksammades med samtal på Kungliga Slottet

17 mars, 2023

SAMVERKAN. Professor Jenny Nyström var en av fyra njurforskare som nyligen bjöds in till Kungliga Slottet, där Prins Daniel fick ta del av nya fo … [Read More...]

Viktigt att beakta sociala och socioekonomiska aspekter i behandling av epilepsi

17 mars, 2023

AVHANDLING. Epilepsi är en grupp diagnoser av störningar i hjärnan som ger återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan bestå av exempelvis medv … [Read More...]

För alla forskare – webbaserad utbildning om forskningsetik

16 mars, 2023

FORSKNINGSETIK. De sju medicinska fakulteterna i landet har gemensamt tagit fram en webbaserad utbildning om forskningsetik på engelska. … [Read More...]

Även lite alkohol kan vara skadligt för blodtryck och hjärta

15 mars, 2023

FORSKNINGSRAPPORT. En ny rapport av en internationell forskargrupp om alkoholens betydelse för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom visar på enba … [Read More...]

Val av dekan och prodekan – nu kan du nominera kandidater

14 mars, 2023

DEKANVAL. Sahlgrenska akademins valberedning bjuder nu in alla anställda att nominera kandidater till uppdragen som dekan och prodekan för m … [Read More...]

Christopher Gillberg och Svenny Kopp prisas för artikel om adhd hos kvinnor

14 mars, 2023

UTMÄRKELSE. Christopher Gillberg och Svenny Kopp, båda knutna till Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet, har tagit emot priset för 2022 års b … [Read More...]

Nominera till Sahlgrenska akademins pedagogiska pris 2023 – senast den 5 maj

13 mars, 2023

NOMINERA. Har du lärare i din närhet som utvecklat och genomfört en framgångsrik och innovativ pedagogisk idé i undervisningen? Eller en eller fle … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor