En turbulent vecka för Martin Bergö

UPPMÄRKSAMMADE RESULTAT. Intresset för studien om antioxidanters påverkan på malignt melanom har varit enormt. Men det har också kommit kritik från personer i kosttillskottsbranschen. Martin Bergö berättar om bakgrunden till upptäckterna, om uppståndelsen som varit – och om att ha blivit nominerad till Årets förvillare.

Hur har den senaste veckan varit?
– Telefonen har ringt näst intill konstant och journalister från England, USA, Kina, Mexiko, Argentina och så vidare har hört av sig. Det har publicerats artiklar över hela världen och resultaten har debatterats i tv, radio och podcasts.

Hade du väntat dig att studien skulle få så stor uppmärksamhet?
– Antioxidanter har länge antagits vara något som kunnat motverka cancer, så det var ganska väntat men vi fick ett mycket större genomslag den här gången än för studien om antioxidanter och lungcancer som vi publicerade förra året. Bakgrunden till den allmänt spridda ”sanningen” att antioxidanter motverkar cancer är att fria radikaler bildas i alla celler som använder syre. De är kortlivade molekyler som kan skada i princip allt de reagerar med och det är mycket väl etablerat att fria radikaler kan orsaka skador på vår arvsmassa som kan leda till cancer. Och eftersom antioxidanter kan neutralisera, ”äta upp”, fria radikaler har man därför tänkt sig att antioxidanter måste skydda mot cancer.

Har det inte gjorts några studier tidigare som kontrollerat detta?
– Det bästa sättet att testa detta är genom stora randomiserade placebo-kontrollerade kliniska studier. Det har gjorts ett stort antal när det gäller flera olika typer av naturliga och syntetiska antioxidanter och när man går igenom dessa så ser man att det inte finns något tydligt budskap. I enstaka fall har det skyddande effekt, i de flesta fall ingen effekt, och i flera fall en ökad risk för cancer. Faktum är att när det gäller de största studierna som gjorts så fick studierna avbrytas – för att de personer som fick antioxidanter fick en cancerdiagnos, i betydligt större grad än kontrollgruppen. I den första studien som fick avbrytas av den anledningen användes betakaroten som testades på tiotusentals rökande män. I den andra studien användes E-vitamin och den användes i ännu fler medelålders till äldre män. Sammantaget finns alltså inget stöd för att antioxidanttillskott skyddar mot cancer, utan snarare att det kan öka risken för cancer. Alla dessa studier gjordes innan vi kom in i fältet.

Varför gick ingen ut och varnade för kosttillskott med antioxidanter redan efter de studierna?
– Hade detta gällt vilket annat läkemedel eller födoämne som helst så hade rekommendationer mot dess användning kommit direkt efter de studierna. Men när det gäller just antioxidanter har det uteblivit och resultaten från alla dessa kliniska studier har lämnats vid vägkanten. En tänkbar förklaring till detta är att tron på antioxidanters cancer-hämmande effekter är djupt rotad i samhället och mycket väl marknadsförd av kosttillskottsföretag.

Berätta lite om er studie kring antioxidanters påverkan på lungcancer, som ni publicerade 2014.

– Vi upptäckte att antioxidanterna acetylcysteine (NAC) och E-vitamin förvärrar lungcancer. Effekten var mycket kraftig i möss med lungcancer och vi såg samma effekt i lungcancerceller från människor. Upptäckten gjordes slumpmässigt i andra studier och vi hade alltså inte planerat från början att studera antioxidanter. Effekten av antioxidanterna kunde härledas till deras förmåga att äta upp fria radikaler och effekten var dosberoende. Doserna är i den nivå som man kan förvänta sig att en person som tar kosttillskott med E-vitamin eller läkemedlet NAC får i sig. Faktorn som man kompenserar dosöversättningen mus-människa med är framtagen en av stor mängd forskare och den amerikanska forskningsstyrelsen NIH.

– NAC och E-vitamin är två helt olika molekyler och det enda de har gemensamt är att de kan äta upp fria radikaler. Inga andra överdoseringseffekter noterades och vi undersökte noggrant att båda ämnena påverkade fria radikaler i cancercellerna, som förväntat. Därför kan man föreslå att andra antioxidanter skulle kunna ha samma effekt, så länge de kan äta upp fria radikaler. Men vi testar naturligtvis andra sorter i uppföljande studier.

Båda studierna är gjorda på möss. Kan man inte tänka sig att resultatet blir ett annat på människor?
– Möss är utmärkta modeller för cancer hos människa. Tumörerna i både lungan och huden som vi studerat i mössen är både molekylärt och strukturellt mycket lika tumörer hos människor, och specialistläkare på tumörer kan inte tydligt se skillnad på en lungtumör från en mus och en från en människa. När vi hittar en effekt i möss så ställer vi oss alltid frågan om detta är relevant för människor och om vi inte kan bekräfta effekten i mänskliga celler så går vi inte vidare med studien.

– I båda våra studier har vi tittat på ett stort antal cell-linjer från människor med lungcancer och maligna melanom och i båda studierna så har antioxidanterna liknande effekter i cellerna som i mössens tumörer. Detta är inte fallet med huvuddelen av de studier som visar att antioxidanter hämmar cancerceller.

Men antioxidanter är väl inte bara farliga?
– Slutsatsen från kliniska, genomiska och experimentella studier är att fria radikaler är skadliga för både friska celler och cancerceller. Antioxidanter kan därmed skydda en frisk cell från att bli en cancercell – och förmodligen också en frisk person från framtida cancer. Forskning på möss från vår och andra forskargrupper har visat att om man ger antioxidanter till en ung frisk mus som är benägen att utveckla cancer senare i livet, så minskar tumörutvecklingen. Men den sammantagna forskningen visar också att så fort en tumör bildats så hjälper antioxidanterna även tumörcellerna att antingen växa snabbare (lungcancer) eller sprida sig fortare (melanom).

– Sammanfattningsvis visar alltså vår och andras studier att antioxidanter skyddar friska celler mot fria radikaler men de skyddar även cancerceller mot fria radikaler. Fria radikaler är skadliga och det spelar ingen roll om det är en frisk cell eller en cancercell. Men det innebär att konsekvensen för en tumör-fri person och en cancerpatient som tar extra tillskott av antioxidanter kan bli den motsatta.

Men då kan väl friska personer fortsätta att äta kosttillskott med antioxidanter?
– Det stora problemet är att man inte generellt kan rekommendera alla som är friska att ta extra kosttillskott med antioxidanter eftersom det är omöjligt att upptäcka små, odiagnosticerade tumörer. En sund balanserad kost, där givetvis antioxidanter är inräknade, är det enda jag personligen kan förespråka.

Det har kommit en del kritik också. En sajt har till och med nominerat dig till Årets förvillare. Hur ser du på det?
– Vårt resonemang är vare sig kontroversiellt eller svårt att förstå och det har börjat få fäste i forskarvärlden. Men eftersom det går emot ett gammalt synsätt så kommer det ta tid för resultaten att få fäste ute i samhället, och det gamla synsättet kommer att få mycket hjälp av företag och personer med ett ekonomiskt intresse att upprätthålla det: De så kallade hälsoexperterna som klagat mest på våra studier är oftast i kosttillskottsbranschen och har mycket att förlora på det nya synsättet. Seriösa tillverkare och distributörer av hälsokostprodukter och hudkrämer som innehåller antioxidanter ringer ofta och vill träffas för att diskutera forskning och produkter. Vi har alla ett ansvar att hjälpa cancerpatienter och när man upptäcker att ett så brett använt kosttillskott som antioxidanter skulle kunna vara skadligt så måste man ropa högt; och det är inte skadligt att ropa högt eftersom det inte finns några övertygande studier som visar att produkterna är bra för dessa patienter.

– Innan man betalar pengar för kosttillskott borde man övertyga sig om att det finns vetenskapliga bevis för deras effekt. Och i fallet antioxidanter ställa sig frågorna: Finns det studier som övertygande visar att antioxidanter, syntetiska eller naturliga, gamla eller nya, kan gynna cancerpatienter eller personer med hög risk för cancer? Kan jag lita på tillverkarens övertygande reklam och hänvisning till vetenskapliga studier? Jag uppskattar debatten om detta och välkomnar en gemensam analys av de studier som talar för och emot detta synsätt, det är bara att mejla eller ringa mig!

AV: JOHANNA HILLGREN