Monica Bertilsson, forskare vid EPSO (Enheten för Socialmedicin och Epidemiologi), får Lennmalmspriset i försäkringsmedicinsk forskning av Svenska Läkaresällskapet. Hon får priset för sitt avhandlingsarbete, som enligt motiveringen inneburit att försäkringsmedicinska problem kunnat identifieras, namnsättas och därmed diskuteras i praktisk verksamhet.
– Som ung och ny forskare är det ett slags betyg på att jag bedriver intressant och god forskning som är till nytta för samhället och sjukvården, säger Monica Bertilsson.
Hennes forskning handlar om psykisk ohälsa, arbetsförmåga och sjukskrivning. I sin avhandling, som hon försvarade 2013, undersökte hon återgång i arbete hos nya sjukfall, det vill säga personer som gått in i en ny sjukskrivning oberoende av diagnos. Avhandlingen visade att risken för att det tog lång tid att återkomma i arbete var två gånger så hög för de deltagare som skattade att de hade ett lågt psykiskt välbefinnande jämfört med individer som inte hade det. Ett lågt psykiskt välbefinnande visades också vara kopplat till högre risk för sjukskrivning även året efter.
– Det talar för att sjukvården, och framförallt primärvården, måste uppmärksamma psykisk ohälsa hos alla patienter i ett tidigt skede av en sjukskrivning för att undvika långa sjukfall, inte bara hos de patienter som själva säger att de mår psykisk dåligt, säger Monica Bertilsson.
I två kvalitativa studier utforskade hon också vad fenomenet ”förmåga att arbeta” är när man har depression och ångest, vilket var de två första studierna i sitt slag.
För den ena studien genomförde Monica Bertilsson bland annat fokusgruppsdiskussioner, dit personer med depression och ångest kom direkt från sina arbeten och diskuterade sinsemellan hur det var att arbeta samtidigt som de hade sina besvär. Resultatet visade att en känsla av främlingskap, att inte längre känna sig hemmastadd i sitt eget arbetsliv, infann sig:
– De kände sig avstängda, mekaniska och att de inte fullt ut kunde lita på sina egna insatser, att det lätt blev fel. De beskrev hur de klarade av att fortsätta arbeta med hjälp av en ”fasad”, samtidigt kände de sig oskyddade och osäkra, att de när som helst kunde bli avslöjade att de bakom fasaden nästan inte klarade av sitt jobb, säger Monica Bertilsson.
Svårast att klara av var arbetsuppgifter som involverade andra människor, till exempel kunder, elever eller kollegor:
– I samspel med andra måste man ständigt ställa om sig och tolka de små signalerna, det kräver en mental närvaro som deltagarna menade att de inte hade tillgång till. De beskrev också hur de bedrev en byteshandel mellan sitt privata liv och arbetet, där de slutar med fritidsaktiviteter för att bevara sin energi till att klara jobbet.
I den andra studien intervjuades vårdpersonal med erfarenhet av att behandla dessa patienter.
– De slogs av hur patienter de mötte fortfarande arbetade men inte längre klarade sina vardagssysslor hemma, något som anhöriga fick ta över, säger Monica Bertilsson.
Ett viktigt fynd är att arbetsförmåga är mer än att klara av sina arbetsuppgifter. För personer med depression och ångest kan det vara mycket svårt att bidra till och delta i den sociala gemenskapen på arbetet, något som sker till exempel vid fikaraster, afterwork, kickoff eller den traditionsenliga julmiddagen.
– Det finns en tydlig förväntan att vi ska bidra socialt, och den som inte deltar kan blir utanför. Men frågan är hur samhället och Socialförsäkringen ska ställa sig till deltagande i arbetslivets sociala gemenskap eller att människor med depression och ångest verkar förlägga sin oförmåga på ”fel” plats”, det vill säga utanför arbetet. Hör det till arbetsförmåga eller ej? Ger det rätt till sjukskrivning? Frågar sig Monica Bertilsson, och konstaterar att det är svåra frågor:
– Om ska vi minska sjukfallen på grund av psykisk ohälsa måste vi kanske fundera över begreppet arbetsförmåga och vad som ska ingå.
Efter doktorandtiden har Monica Bertilsson delat sin tid mellan forskning och undervisning inom det folkhälsovetenskapliga programmet. Hon deltar i ett nytt forskningsprogram, New Ways, på Enheten för Socialmedicin och Epidemiologi vid GU:
– Det handlar om att öka kunskapen om hur man kan identifiera, behandla och stödja personer med depressions- och ångestsjukdom så att de kan behålla sin förmåga att arbeta och minska behovet av sjukskrivning.
I januari 2016 är planen att Monica Bertilsson ska inleda sina postdoktorala studier. Hon ska då undersöka chefers attityder och kunskap om depressions- och ångestsjukdom, arbetsförmåga och sjukskrivning.
– Arbetsplatsen och chefen är en mycket väsentlig arena när det gäller arbetsförmåga och sjukskrivning. Men när det gäller psykisk ohälsa finns idag ytterst få studier som inkluderat chefers kunskap och kompetens i forskningen. Det är något jag vill ge mig in i och beforska.
Prisutdelningen sker vid Läkaresällskapets Årshögtid tisdagen den 17 november 2015.
