Turgut Tatlisumak, nybliven professor i neurologi vid sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, strävar efter ett ökat samarbete mellan strokeforskare i olika länder.
– De nordiska länderna har alla förutsättningar för att skapa ett kraftfullt nätverk för strokeforskning, säger Turgut Tatlisumak, som nyligen rekryterats från universitetssjukhuset i Helsingfors.
När vi träffas enas vi snabbt om att genomföra intervjun på engelska, även om Turgut Tatlisumak kan en hel del svenska. Hans svenskakunskaper uppfyller de officiella kraven i det tvåspråkiga Finland, och han arbetar nu för att höja sin språkliga nivå. Från november ska han börja undervisa på svenska, då han tar vid som kursansvarig inom neurologi på läkarprogrammet.
Turgut Tatlisumak tog sin läkarexamen i hemlandet Turkiet, fick sin forskarutbildning i Boston, Massachusetts, men disputerade formellt vid Helsingfors universitet. De senaste 25 åren har han arbetat som neurolog och forskningsledare vid universitetssjukhuset i Helsingfors.
– Jag är drygt 50 år, och det var dags för mig att bryta upp och göra något annat. Göteborg är en fin stad. Jag möts av entusiasm bland medarbetarna på Sahlgrenska; här talas mer om medicin och mindre om pengar, säger Turgut Tatlisumak, och konstaterar att flytten till Sverige gått bra, bortsett från viss tidskrävande byråkrati.
Blir många resor över Östersjön
I Helsingfors ledde han en stor forskargrupp, med både seniora och juniora forskare. I början av året, när han flyttade till Göteborg, hade han inte mindre än nio doktorander. Många av dem är i slutskedet av sin forskarutbildning, men de närmsta åren räknar han med att behöva åka fram och tillbaka mellan Sverige och Finland i stort sett varje vecka.
Med över trettio nya pek på publikationslistan varje år var Turgut Tatlisumak den mest produktiva forskaren vid universitetssjukhuset i Helsingfors. Han forskar om stroke, som orsakas antingen av att blodflödet till hjärnan stoppats (ischemisk stroke), eller av en blödning i hjärnan. Ischemisk stroke är vanligast, medan hjärnblödningar orsakar cirka 15 procent av alla fall.
Han har gjort sig särskilt känd för forskning om stroke hos unga. Forskargruppen har tidigare visat att stroke är betydligt vanligare i befolkningen under 50 år än man tidigare trott, och att stroke bland yngre har andra orsaker än hos äldre.
– Yngre patienter har inte hunnit utveckla vare sig åderförkalkning eller förmaksflimmer, men kan ändå utveckla ischemisk stroke på grund av att ett blodkärl i halsen täpps igen. Artärväggen består av tre lager, och yngre kan få en spricka och en blödning mellan lagren i den yttre kärlväggen som kallas dissektion, och som kan leda till att blodflödet till hjärnan blockeras.
Sköra artärväggar kan orsaka stroke
Turgut Tatlisumak rullar ihop ett vanligt papper till en rulle, och viker in en flik i rullen för att illustrera hur han menar:
– Hos yngre kan en del av den inre artärväggen lossna och lägga sig som ett lock. Vi har kunnat visa att även mycket milda trauman kan utlösa skadan hos den som har sköra artärväggar. Det kan faktiskt räcka med att man tittar sig över axeln när man kör bil.
Både arv och miljö kan ge skörare artärväggar och öka risken för ischemisk stroke i yngre medelåldern, och risken ökar exponentiellt om man har flera riskfaktorer, visar forskning från den finska forskargruppen. Överlag är det fler män än kvinnor som får stroke före femtio, men mellan tjugo till trettio år är det betydligt fler kvinnor som drabbas. Forskargruppen kopplar detta till barnafödande, och tror att det är hormonnivåerna som ökar strokerisken för kvinnor i dessa åldrar. Vissa sjukdomar, som medfödda hjärtsjukdomar eller vid den ovanliga sjukdomen moyamoya, som drabbar blodkärlen i hjärnan, ökar också risken att drabbas av stroke i unga år.
Testar kirurgisk behandling vid hjärnblödning
Turgut Tatlisumak blev överläkare och professor i neurologi i februari i år, och inom kort börjar hans första doktorand. Doktoranden, en neurokirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ska jämföra en ny behandling för patienter som fått hjärnblödning med den övervakning och medicinering som är standardbehandling idag. Den nya behandlingen går ut på att ta bort en rejäl bit av skallbenet på patienten, och på så vis ge hjärnan mer utrymme att svälla. Skallbenet förvaras nedfryst, och sätts tillbaka efter några månader när hjärnsvullnaden gått ner.
– Idag är prognosen efter hjärnblödning väldigt dålig. Tre månader efter stroke har hälften av patienterna avlidit. I djurstudier, där råttor med hjärnblödning fick den nya aktiva behandlingen, överlevde allihopa, säger Turgut Tatlisumak.
Multicenterstudier är framtiden
Tekniken att avlägsna en bit av skallbenet används redan framgångsrikt för patienter med ischemisk stroke. För att undersöka om behandlingen fungerar lika väl vid hjärnblödning kommer 200 patienter att lottas till två olika grupper, där den ena får standardbehandling och den andra får den nya kirurgiska behandlingen. För att snabba upp projektet kommer det att genomföras i samarbete med forskare vid flera andra sjukhus. Sådana multicenterstudier är framtiden för strokeforskningen, menar Turgut Tatlisumak, som länge arbetade för att skapa ett nationellt nätverk för strokeforskning vid de fem universitetssjukhusen i Finland.
– Här i Norden finns goda förutsättningar för att öka forskningssamarbetena inom stroke. De nordiska länderna har system för hälso- och sjukvård som liknar varandra, och tillsammans har vi de stora patientunderlag som krävs för att få riktigt betydelsefulla resultat. Jag vill arbeta för att få tillstånd ett sådant nätverk här i Sverige och i Skandinavien, säger han.
I Helsingfors var hans motto att ingen patient med stroke skulle lämna universitetssjukhuset utan att ha ingått i en forskningsstudie.
– Jag nådde aldrig riktigt upp till den visionen, men jag tycker det är ett bra motto.
