Den kliniska forskningen i Göteborg är stark, och vi har all anledning att höja vår svansföring. Det skriver Barbro Fridén, sjukhusdirektör för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i sin gästkrönika.
Vi har ett lyckosamt läge för klinisk forskning i Göteborg. I vår region finns en sammanhållen vårdstruktur, som gör det lätt att följa patienter genom hela kedjan. Hälften av alla svenska kvalitetsregister drivs inom Västra Götalandsregionen, och ofta går de att koppla till andra aktörer och funktioner som universitet, industri eller biobanker. Vi har också ett framgångsrikt samarbete med akademin, där vi respekterar varandras roller och särart. Vi är eniga om målet, att forskningen ska komma patienten till nytta, även om akademins tidsperspektiv i många fall är längre än vårt på sjukhuset.
En annan nyckel till framgångsrik klinisk forskning är värdebaserad vård. Det handlar om skapa en mer resurseffektiv vård, som inte mäts i pengar eller pinnar, utan i medicinskt utfall som värdesätts av patienterna. Vi har således påbörjat ett stort arbete där patienterna själva involveras i utvecklingen av vården.
Sedan ett par år tillbaka har vi ett antal tvärprofessionella arbetsgrupper, där även patienter ingår, som arbetar systematiskt med värdestyrning. Arbetsgrupperna går igenom utfallsresultat regelbundet, jämför sina med andras, söker bästa tillgängliga kunskap och utvecklar kontinuerligt vården för att ge bästa möjliga utfall.
Vi förväntar många nya spännande hypoteser som kan beforskas
Inom biopolär sjukdom tyckte till exempel patientrepresentanten att vi borde mäta hur många 30-åriga patienter som kan försörja sig själva och använda det måttet som ett medicinskt resultatmått. Det tog oss en stund att inse, men det är faktiskt ett glimrande bra mått på hur bra vi lyckas med vården för just patienter med bipolär sjukdom och innebär att man måste finna nya sätt att arbeta och med en helt annan kontinuitet på vårdkedjan. För att ständigt förbättra resultaten måste också arbetsgrupperna söka ny kunskap och vi förväntar många nya spännande hypoteser som kan beforskas. Ett konkret resultat av kloka ideer är det kliniska prövningscentret för barn som öppnas vid barnsjukhuset efter sommaren. Här kan grundforskning, translationell forskning och läkemedelsprövningar samsas i högprofessionell vårdmiljö.
Forskning och utbildning är centrala för sjukhuset
Forskningsaktiva medarbetare är våra trognaste vingårdsarbetare på SU. De skapar mycket god vård och är SU trogna länge, det går att utläsa i personalstatistiken. Jag kan själv minnas min egen doktorandtid, hur jag slet med avhandlingen och undrade vart det skulle leda. För mig var forskningen hjärngodis, men i efterhand kunde jag också se att forskarutbildningen gjorde mig till en bättre doktor. Jag blev bevandrad inom vetenskaplig metodik, och jag lärde mig att läsa pek. Jag vet att forskning är vår framtid. Därför har jag också utnämnt Lars Grip till biträdande sjukhusdirektör med särskilt ansvar för FoUUI och han kan därmed fokusera på sjukhusets forskningsfrågor. Markeringen ska tydligt ange att forskning och utbildning är centrala för sjukhuset.
När jag kom hit från Stockholm förvånades jag över den blygsamhet som råder i Göteborg. På Karolinska beter sig var och varannan forskare man möter i korridoren som om de vunnit Nobelpriset, eller snart kommer att göra det. I Göteborg håller vi en imponerande nivå inom både forskning och vård, det vittnar inte minst sju rikssjukvårdsuppdrag om. Det tycker jag förtjänar en högre svansföring.
Barbro Fridén
