Två nybakade doktorer inom strålningsbiologi påbörjar i dagarna sina postdoktjänster i USA. Nils Rudqvist fick en tjänst vid Colombia University i New York, och Emil Schüler lyckades ordna en plats vid Stanford University i Kalifornien.
Nils Rudqvists avhandling handlade om jod-131 och astat-211: två radioaktiva ämnen som söker sig till sköldkörteln och som också används i målsökande cancerläkemedel.
– Vi har använt molekylärbiologiska metoder för att studera vad som händer i sköldkörteln när den blir utsatt för jod-131 och astat-211, för att se vilka biologiska funktioner som påverkas vid bestrålningen. Ett annat mål har varit att hitta markörer som kan visa att sköldkörteln blivit bestrålad, och som i förlängningen kan användas för att se hur mycket strålning den tål, säger Nils Rudqvist, som redan när han disputerade förra månaden sedan länge tackat ja till den erbjudna postdoktjänsten.
Ett av världens äldsta lab
slutet av maj åker han till Center for Radiological Research på Manhattan, mitt i New York. Forskningscentrumet är ett av världens äldsta forskningslab som jobbar med strålningsforskning, och hans forskning kommer i framtiden mer fokusera på strålningen i sig än på dess medicinska användningsområden. Där ska han fortsätta sitt arbete med att hitta biomarkörer som kan visa att en människa utsatts för strålning, och utveckla tester.
– Idag har vi inga metoder för att screena stora populationer efter till exempel en atombomb eller ett kärnkraftshaveri. Förhoppningsvis ska vi ta fram ett förhållandevis enkelt blodtest som kan tala om vilka som behöver vård, säger Nils Rudqvist.
Optimerad cancerbehandling
Emil Schüler, försvarade sin avhandling i slutet av förra året. Hans forskning vid Sahlgrenska akademin handlade om ämnet lutetium-177, som används som komponent i ett radioaktivt läkemedel för patienter med neuroendokrina tumörer (177Lu-octreotate). Läkemedlet ges i försiktiga doser för att inte slå ut patientens njurar, men djurförsök visar att njurarna tål betydligt mer än vad som är tillåtet att ge idag. Även Emil Schülers projekt handlade om att hitta markörer som kan visa hur mycket strålning njurarna egentligen tål.
– För patienterna är prognosen dålig, men i djurförsök kan vi bota alla. Optimeringen av behandlingen är eftersatt. Jag är övertygad om att njurarna klarar mycket mer, och med strålningsmarkörer skulle vi våga öka stråldosen även för människor, säger Emil Schüler, vars avhandling identifierar potentiella markörer som skulle kunna ingå i en framtida panel av markörer som kan förbättra behandlingen för neuroendokrina tumörer.
Personliga kontakter fungerade bäst
Emil Schüler fick jobba lite mer än kollegan Nils för att få sin tjänst vid Stanford. Att det blev just Stanford beror på Emils flickvän, som disputerat i fysik, redan var klar för en postdok-tjänst hos en nobelpristagare vid universitet. När hans första strategi, att skicka mejl till professorer på Stanford och andra universitet i närheten, inte gav några napp insåg han att han behövde tänka om. Istället började han kontakta personer han själv känner i Sverige som kanske har kontakter att förmedla vid Stanford. Då gick det bättre.
– Via en bekant fick jag kontakt med en äldre professor på Stanford som hjälpte mig komma vidare. På två veckor gick jag från att ha ingenting till att få fyra intervjuer. När den forskargrupp jag helst ville komma till gav mig ett erbjudande var jag snabb med att tacka ja, säger Emil leende.
Stöttande kollegor
Den senaste tiden har en rad nydisputerade forskare från avdelningen för radiofysik fått postdoktjänster utomlands. För Nils var den vänskapliga attityden i gruppen en viktig faktor:
– Vi har inte konkurrerat om möjligheterna, utan snarare stöttat varandra. Vi har tipsat och hjälpt till att dra i trådar för varandra. Jag tror det är viktigt att man kan hjälpa varandra, och inte bara se till sin egen framtid.
Här kan du läsa Nils Rudqvists avhandling Radiobiological effects of the thyroid gland – transcriptomic and proteomic responses to 131l and 211At exposure: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38006
Här kan du läsa Emil Schulers avhandling Biomarker discovery and assessment for prediction of kidney response after 177Lu-octreotate therapy: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37298
AV: ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN
