Globalt sett har världskartan över vetenskaplig produktion förändrats relativt snabbt. Trots detta ligger Sverige bra till vad gäller hur mycket svenska forskare citeras och hur många vetenskapliga publikationer som svenska forskare producerar i förhållande till forskare i andra länder, konstaterar Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström med anledning av VR:s nya rapport ”Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv”. Han kommenterar rapporten i en krönika på Vetenskapsrådets hemsida.
”I rapporten har vi gjort övergripande jämförelser ur ett internationellt perspektiv, där vi har jämfört i vilken omfattning svenska forskare citeras, och storleken på svenska forskares produktion av vetenskapliga rapporter i förhållande till forskare i andra länder. Antalet citeringar, dvs. i vilken omfattning vetenskapliga texter citeras av andra forskare i deras vetenskapliga publikationer, används som ett mått på forskningens genomslag och kvalitet.
Svenska forskare är högt citerade. Vi ligger på en sjundeplats bland de undersökta länderna (se graf 1). Även vad gäller produktion av vetenskapliga artiklar, står sig Sverige relativt väl i den globala konkurrensen. När det gäller antalet vetenskapliga artiklar relaterat till befolkningsmängden i respektive land, hamnar Sverige på en femteplats med 1 500 publikationer per miljoner invånare och år (se graf 2). USA ligger betydligt lägre med 1 000 publikationer, Kina på 120 publikationer. Schweiz har den högsta siffran med 1 900 publikationer per år.
Globalt sett ser vi att Kinas produktion ökar fortfarande i relativt hög takt, men flera andra länder växer ännu snabbare. Saudiarabien, Malaysia och Iran är de länder som har ökat sin publikationsvolym mest de senaste fem åren. Vad gäller volym är USA fortfarande världens klart största producent av vetenskapliga artiklar. Men landet har fått konkurrens som världens ledande forskningsnation t.ex. vad gäller andel publikationer som blir högt citerade. Här har Singapore gått om USA, och Schweiz ligger på samma nivå som USA, med Nederländerna och Danmark på något lägre nivåer.
Att Sverige står sig bra i internationell konkurrens är viktigt. Vetenskapsrådets rapport visar att den forskningspolitiska debatten som ibland hävdar att svensk forskning trots ökade medel är dåligt citerad inte stämmer (se till exempel Forskning – till vilken nytta?, Samhällsförlaget 2012, eller Svenskt Näringslivs antologi ”Med Sverige på läktaren” från 2012, Bertil Andersson och Jan Carlstedt-Duke). Inte heller när vi har studerat andelen ociterade vetenskapliga artiklar verkar detta påstående stämma. I en internationell jämförelse har Sverige en låg andel ociterade artiklar och ligger klart under världsgenomsnittet (graf 3). Våra analyser visar att elva procent av de vetenskapliga artiklar som produceras av svenska forskare förblir ociterade av andra forskare inom en sexårsperiod efter publicering. Bland de länder som ingår i jämförelsen är det enbart Danmark som har lägre siffror. Att publikationen är ociterad betyder naturligtvis inte att ingen tar del av den. Orsakerna till att den inte citeras kan vara flera, t.ex. att forskningsområdet är mycket litet eller på grund av att arbetet är publicerat på svenska och inte sprids på något av världsspråken.
För mig är det skönt att konstatera att Sverige står sig bra i den internationella konkurrensen men vi ser samtidigt att konkurrensen hårdnar. Slutsatsen måste bli att Sverige måste fortsätta satsa på forskning av högsta vetenskapliga kvalité och vi måste satsa våra resurser så att forskningssystemet driver mot ökad kvalité.”
Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet
Läs och ladda ner hela rapporten
Vetenskapsrådets rapport ”Svensk vetenskaplig produktion och publiceringsmönster i ett internationellt perspektiv” publiceras som ett delunderlag till de rekommendationer myndigheten tar fram inför regeringens forskningspolitiska proposition.
Läs mer om Vetenskapsrådets arbete inför forskningspropositonen
