ALLMÄNT AKADEMIMÖTE. Utvecklingsplanerna för Medicinareberget får allt mer konkreta former. Projektgruppen skapar nu mindre arbetsgrupper som ska fokusera på olika aspekter kring utvecklingsplanerna. Inom kort inleds också diskussioner med institutionerna, för att fånga upp behov och önskemål.
Än så länge har inga formella beslut fattats om vilka hus som ska byggas, men fastighetsföretagen har tagit fram skisser och illustrationer för att visualisera de förslag och visioner som är aktuella i nuläget. Skisserna visar var husen är tänkta att ligga och vilken ungefärlig volym dessa byggnader kan tänkas ha. Det är inte ritningar över färdiga hus.
Christina Nordberg, samordnare för universitetets projekt Vision 2020 – Medicinareberget, inledde med kort sammanfattning och beskrivning av nuläget i projektet.
– Det är ett gigantiskt läggspel som pågår, som ger oss en unik chans att skapa förutsättningarna för vår utveckling. Universitetet måste veta vad universitetet vill, vart vi är på väg och vad vi behöver, sade hon vid mötet.
Hon betonade också att Göteborgs universitet inte äger någon mark, inte äger några hus och inte heller bygger några hus. Universitetet är hyresgäster och fyller lokalerna med verksamhet.
Hus 1 på sjukhusets tomt
Professor Göran Landberg, områdeschef för område 4 vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, beskrev SU:s förutsättningar inför det tänkta bygget. Han talade om en trippel-helix, som knyter samman akademi, sjukvård och näringsliv.
– Jag tror vi har möjlighet att skapa ett unikt forskningscentra, där vård, innovationer, forskning och utbildning samlas. Inte minst utbildning är viktigt för sjukvårdens framtida kompetensförsörjning, men det återstår många bitar som behöver falla på plats, sade Göran Landberg.
Göran Landberg presenterade initiala planer för det som kallas hus 1, alltså den byggnad som är tänkt att resas på sjukhusets tomt. Huset, vars slutliga placering ännu inte är bestlutad, kan bland annat komma att innehålla ett laboratoriemedicinskt centrum, som blir en viktig tillgång för den translationella forskningen. Även ett diagnostiskt centrum är tänkt att finnas i huset, liksom mötesplatser och möjligheter för näringslivet att etablera plattformar för utveckling och innovation.
Johan Hellgren, docent i oto-rhino-laryngologi, påpekade att det redan ligger ett hus med en välfungerande verksamhet på den plats där de preliminära skisserna placerar den nya byggnaden på sjukhusområdet.
– Detta är en grov skiss, och det är inte säkert att vi måste riva öronhuset, sade biträdande sjukhusdirektör Lars Grip, och fortsatte:
– Sahlgrenska Universitetssjukhuset föråldras i större takt än nybyggnationen. Öronhuset har delvis blivit utdömt av Västfastigheter, och måste så småningom antingen rivas eller genomgå omfattande renovering. Om ni måste flytta ska ni få fullgoda, och bättre, lokaler än de ni har nu.
Enligt fastighetsbolaget SveaNors planer kan husen vara klara hösten 2020.
– För SU:s del har diskussionen om utbyggnaden pågått under lång tid. Sahlgrenska akademin och SU har geografiska förutsättningar som vi hittills inte utnyttjat helt, konstaterade Olle Larkö.
Silvana Naredi påpekade behovet av nya undervisningslokaler:
– Vi behöver lokaler som är anpassade till modern utbildning, även på sjukhusområdena.
Hus 3 på Medicinareberget
Gunnar C Hansson gav en inblick i tankarna kring hus 3, som enligt planerna ska byggas på Medicinareberget och förbindas till hus 1 genom en byggnad som spänner över Per Dubbsgatan.
Enligt skisserna föreslås en hög byggnad med många våningar, och en ny lokalyta på 27 000 kvadratmeter. Källarplanen skulle kunna upplåtas åt förråd och frysar för biobanksmaterial, Core Facilities kanske skulle kunna samlas på någon våning i huset, och i övrigt skulle huset rymma forskargrupper med delade lab.
Hans Nissbrandt väckte frågan om vad kalaset skulle kosta:
– Det kanske är en tråkig fråga, men någon gång måste vi ju börja räkna på det.
– Det är en hyresfråga. Fastighetsbolag menar ofta att nya lokaler kan bli mer effektiva och därmed inte nödvändigtvis dyrare, svarade Christina Nordberg, som dock inte kunde ge någon siffra på vilka nivåer hyran kunde tänkas landa på.
De preliminära skisserna visar två stora huskroppar på var sin sida av Per Dubbsgatan. Agneta Holmäng, prefekt vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, konstaterade att höghus fungerar bra som landmärken men kan vara hämmande för verksamheten:
– Det finns beräkningar som visar att hus som blir för stora och för höga förlorar i samverkan för att medarbetarna blir anonyma. Det verkar finnas en kritisk massa för hur stora dessa hus bör vara.
Om Vision 2020 Medicinareberget
Arbetet drivs av en projektledningsgrupp där bland andra dekanerna för Sahlgrenska akademin, Naturvetenskapliga fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten, samt chefen för Göteborgs universitetsbibliotek ingår. Ledordet Från molekyl till människa och samhälle återspeglar spännvidden på Medicinarberget. Studenterna spelar en viktig roll i projektet, liksom en dialoggrupp bestående av externa samverkanspartners, med representanter för staden, regionen, Chalmers och näringslivet.
Mer information finns på www.medicinareberget.gu.se.
Projektets fortsättning
Göteborgs universitet förväntas inom kort ingå startavtal med fastighetsbolagen Akademiska hus och SveaNor. Parallellt pågår processen mot planbesked, som troligen ska vara klart under hösten. Ett samrådsförfarande under senhösten kan leda till en detaljplan under våren 2016, varpå tydligare skisser över de planerade byggnaderna kan skapas. Enligt SveaNors beräkningar ska de planerade husen på Sahlgrenska sjukhusets tomt, över Per Dubbsgatan och på Medicinareberget börja byggas under hösten 2017, och sedan ta tre år att färdigställa. Göteborgs universitet räknar med att större delen av de nya byggnader som planeras på Medicinareberget kan vara klara år 2021-2022.
