Varje dag kommer färdigbehandlade patienter tillbaka till sjukhusens specialistavdelningar för att få hjälp med komplikationer som egentligen borde hanteras i hemkommunen. Personcentrerade vårdteam på sjukhusen effektiviserar vården, och ökar patienternas förtroende. Det visar en ny studie av bland andra Eric Carlström, nybliven professor i vårdvetenskap med inriktning mot ledarskap och vårdorganisation vid Sahlgrenska akademin.
Plötsligt står hon där i sjukhuskorridoren, patienten vars behandling är avslutad, med frågor om en komplikation som hon borde få hjälp för i sin hemkommun. Ändå har hon rest, kanske i flera timmar, tillbaka till sjukhuset som behandlat henne för hennes cancer, för att få svar från den vårdpersonal hon har förtroende för.
– Människor bryr sig inte om organisatoriska strukturer, utan tar sig dit de vill. Vi vänder oss dit vi tror vi kan få bra hjälp, konstaterar Eric Carlström.
Personalen hjälper gärna den oanmälda patienten, men behöver då avbryta det de höll på med.
– När vi avbryts och måste ta itu med något annat tar arbetet mer tid, och forskning visar också att vi då tenderar att göra mer misstag. Vårdpersonal kan avbrytas både tre och fyra gånger samma dag av oanmälda patienter, säger Eric Carlström.
Studien har genomförts inom specialistvården för huvud-hals-cancer vid onkologen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där avsattes resurser för ett personcentrerat vårdteam med sjuksköterskor och dietist, där den återvändande patienten blev en jämlik partner i teamet. Förändringen fick flera positiva konsekvenser.
– Redan innan hade patienterna högt förtroende för personalen på avdelningen, och vi ser att arbetssättet med vårdteam ger ytterligare en markant förbättring. För personalen i vårdteamet slår patienternas förtroende nästan i taket. Samtidigt innebär satsningen totalt en ekonomisk vinst, säger Eric Carlström, som genomfört studien tillsammans med flera andra forskarkollegor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa.
Studien konstaterar också att inte en enda av de patienter som blivit hjälpta av det personcentrerade vårdteamet kom tillbaka oanmäld till sjukhusavdelningen igen. Artikeln har just skickats in för publicering i en vetenskaplig tidskrift.
Mellanchefer i kläm
Eric Carlström är specialistutbildad ambulanssjuksköterska i grunden, och har även varit chef inom hälso- och sjukvård. Som forskare inom vårdorganisation intresserar han sig framför allt för mellannivån, där han bland annat kunnat se att mellanchefer i vården ofta väljer den strategi som inom organisationsforskning kallas neglekt, när kraven från olika håll blir oförenliga:
– Mellanchefer är inte sällan en tidigare kollega som nu satts att leda verksamheten. I åtstramningstider kan det då vara svårt att få ihop sparkraven från den högre ledningen och medarbetarnas förväntningar. Många väljer då helt enkelt att göra sig oanträffbara, och låter bli att svara i telefon och på mejl.
Lyckade insatser för blåljusen
Hanteringen av olyckor och trauma är ett annat område Eric Carlström intresserar sig för. Här i Göteborg förlägger han en del av sin arbetstid på Prehospitalt och Katastrofmedicinskt centrum, där han bland annat samarbetar med Amir Khorram-Manesh. Forskargruppen lanserar nu en ny validerad modell för riskbedömning inom blåljusorganisationerna inför ett större event. Modellen tar hänsyn till en rad faktorer – som åldern på de som deltar vid eventet, temperatur, tätheten, risken för klämskador – och resulterar i en bruttolista där riskerna är graderade från ett till fem.
– Det är ett verktyg för planering av blåljusinsatser i samband med fotbollsmatcher, rockkonserter, demonstrationer och andra event som samlar många människor på samma plats. Det är mer generellt än något annat verktyg vi känner till, säger Eric Carlström.
Verktyget har validerats med realistiska och rimliga scenarion, och ska testas i skarpt läge vid årets Göteborgsvarv, som är världens största halvmara.
Övning ger samverkan
Tillsammans med en kollega vid Högskolan Väst har Eric Carlström också tagit fram ett protokoll för krisövning som kan användas av polis, räddningstjänst och ambulanssjukvården:
– På många olycksplatser jobbar blåljusen parallellt, de samverkar inte tillräckligt bra och behöver vänta in varandra. Det finns andra protokoll för samverkansövningar mellan blåljusorganisationerna, men detta är det enda som mig veterligt är vetenskapligt validerat.
Uppdraget att ta fram verktyget kom från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (tidigare Statens räddningsverk), ett uppdrag de fick i nationell konkurrens.
AV: ELIN LINDSTRÖM CLEASSEN
