Hallå där Peter Friberg, som är huvudsökande för ett projekt som får totalt 4,6 miljoner kronor ur en utlysning som är en gemensam satsning av Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova. Projektet handlar om samband mellan stress och hjärtkärlsjukdomar bland ungdomar och unga vuxna.
Vad betyder det för din grupp att få dessa forskningsmedel?
Det betyder väldigt mycket för stabiliteten långsiktigt i vår forskning, åtminstone för de närmaste tre åren, och det är en helt avgörande förutsättning för att bedriva longitudinella studier.
Vilka forskningsfrågor är det ni vill besvara i projektet?
Vår målsättning är att hos ungdomar försöka identifiera psykiska och fysiska prediktorer som bestämmer framtida hälsa respektive ohälsa, främst avseende risk för hjärt-kärlsjukdomar. Vi vill särskilt undersöka betydelsen av stress i ungdomsåren och uppkomsten av fetma och högt blodtryck. Vi vill även belysa förmågan till återhämtning och andra skyddsfaktorer hos ungdomar som motverkar hjärtkärlrisk och psykisk ohälsa som vuxen.
Hur ska forskningen gå till?
Förutom att vi använder enkäter gör vi också ett akut stresstest på ungdomarna där vi samtidigt tar blod- och salivprover för analys av främst inflammatoriska biomarkörer. Ungdomarna är elever i årskurs 7 från skolor med olika socioekonomisk ställning. Vi har hittills inkluderat fem skolor i Göteborgsområdet med målsättningen att utvidga studien till hela Västra Götaland.
Varför är det viktigt att studera sambandet mellan stress, fetma och högt blodtryck?
I tidigare studier har vi kunnat visa att många unga, särskilt flickor, upplever att de är stressade, och att både fetma och förhöjt blodtryck är vanligt. Vi vill därför veta vilken betydelse tidig stress i livet har. Vi vet sedan tidigare att stress hos vuxna är en av orsakerna bakom hjärtinfarkt. Betydelsen av tidig stress i livet och dess konsekvenser senare är relativt outforskat, eftersom longitudinella studier är få.
Hur kan resultaten komma att användas?
Vi hoppas naturligtvis att vi kan identifiera, och förutse, både risk- och skyddsfaktorer för en framtida god hälsa alternativt sjuklighet. Dessa faktorer måste ses i ljuset av att vi har en kraftigt varierad socioekonomi i samhället samtidigt som befolkningens sammansättning har förändrats. En viktig fråga är vilka satsningar man bör göra för att skapa en god hälsa? De ser med all säkerhet olika ut för olika grupper och olikaindivider. Vår målsättning är att vi på god vetenskaplig grund kan föreslå preventiva metoder och åtgärder som fungerar väl i ett långsiktigt perspektiv.
Grattis, Peter, det där har du verkligen förtjänat! Segregationsmedicin är svårt, men vi måste åtminstone skydda nästa generation!