Att hon är populär bland studenterna på läkarprogrammet är ingen överdrift. Fem gånger har de valt henne till talare i samband med sin examen. Nyligen utnämndes Karin Manhem till professor i internmedicin.
Den senaste gången Karin Manhem talade till de nyutexaminerade läkarna på avslutningshögtiden var så sent som för några veckor sedan. Hennes tal handlade om det övermänniskoideal som läkare lever med och hon varnade för att studenterna skulle bli besvikna om de byggde upp sin yrkesidentitet på att ständigt göra hjältedåd. Hon talade också om att läkare ofta måste fatta beslut på ganska osäkra grunder, och att ju fler patienter de möter desto bättre förutsättningar skapar de för att beslutet är rätt. I talet sade hon också att de som nyblivna läkare behöver skilja på ny kunskap och rena nymodigheter, och att de borde hålla sig med en sund grundskepticism.
– Jag uppmanade dem också att vara solidariska och generösa mot varandra. Ett bra samarbetsklimat och en god arbetsmiljö är inte bara bra för läkarna själva, det är även viktigt för att minimera vårdskadorna, säger Karin Manhem.
Tre faktorer för framgång
Hon tror själv att hennes popularitet bland studenterna får stark draghjälp av att hon ger dem ett av deras första möten med patienter under en längre tid på medicinsk vårdavdelning. Hon undervisar under termin 6 och 7, och hon ansvarar också för en halvdag under studenternas sista termin som är förberedande inför AT-tjänstgöringen.
– Det är vansinnigt roligt att möta dem igen på termin 11, och se hur mycket de utvecklats. Det roligaste med att undervisa är att få vara med och ha inflytande på den kommande tonen för unga, lyhörda människor som är sökande inför sin yrkesroll, säger Karin Manhem.
Att vara en bra lärare är egentligen inte så svårt, tycker Karin Manhem, som för sig själv identifierat tre viktiga faktorer för framgångsrik undervisning: att ha kompetensen och kunskapen, att ha engagemanget och förmågan att anpassa undervisningen till målgruppen, samt att ha den tid som behövs för att kunna förbereda sig väl.
Har koll på trycket
Hennes forskningsområde är blodtryck, både som riskfaktor för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursvikt, och om olika behandlingsalternativ. På senare år har flera av hennes studier baserats på the Swedish Primary Care Cardiovascular Database, SPCCD, som är en databas i Skaraborg och sydvästra Stockholm. Aktuella resultat visar att det blodtryckssänkande läkemedlet Tiazid diuretika även påverkar hållfastheten i ben.
– Vi ser att läkemedlet påverkar risken att patienten drabbas av frakturer, och det behöver läkare vara medvetna om när vi skriver ut läkemedlet. Det är en säkerställd riskminskning, särskilt hos män, eftersom kvinnor även har andra faktorer som ökar risken för benbrott, säger Karin Manhem.
Patienters tendens att inte ta läkemedel som ordinerats är en annan aspekt som intresserar Karin Manhem. Patienter som haft en hjärtinfarkt är mer benägna att följa läkares ordination, medan patienter som tar blodtryckssänkande läkemedel som en förebyggande åtgärd är mindre följsamma till behandlingen.
– Patienter inser inte alltid vikten av att ta läkemedel som gör att man undviker en stroke om 25 år, och där spelar mötet med läkaren en stor roll. Läkaren bör inte bara vara en medicinsk rådgivare, utan patienten måste möta en engagerad medspelare, konstaterar Karin Manhem.
Basvetenskap och problembaserat lärande
Sitt engagemang för utbildning får hon också utlopp för i sin roll som vice ordförande för läkarprogramskommittén. Läkarutbildningen i Göteborg har ett traditionellt upplägg, där studenterna först tar till sig basvetenskapen för att sedan bygga på med kliniska tillämpningar, och det finns de som anser att utbildningen borde präglas tydligare av kliniska frågeställningar. Men Karin Manhem menar att skillnaderna mellan olika läkarprogram i Sverige och i Norden är överdrivna, och att det finns mer likheter än olikheter.
– Vår läkarutbildning betraktas visserligen som en av de mer konservativa, men de senaste åren har den genomgått stora förändringar. Samtidigt ser vi att flera lärosäten faktiskt går mot den basvetenskapliga modellen. Ett exempel på det är Oslo, där man satsade stort på problembaserat lärande under 90-talet men där man nu gått tillbaka till ett mer traditionellt upplägg, säger Karin Manhem.
Läkarutbildningen vid Göteborgs universitet tar nu emot 132 studenter varje termin, vilket innebär att utbildningen är näst störst i Sverige. Teknisk och pedagogisk utveckling ger nya förutsättningar för lärande, och gör det möjligt att använda lärarnas tid bättre. De nätbaserade föreläsningarna kommer att öka, tror Karin Manhem, och det kan skapa mer utrymme för interaktiva seminarier. Även de simulerade kursmomenten kommer att bli fler:
– Simulatorer ska inte ersätta klinisk praktik, men de är ett bra komplement. Det är en stor fördel att vi kan skapa patientsituationer och garantera att alla studenter faktiskt får vara med om till exempel ett hjärtstillestånd under sin utbildning.
Den ökande internationaliseringen är en annan utveckling som kommer att fortsätta på läkarprogrammet. Förra året gjorde 59 läkarstudenter examensarbete utomlands, nio studenter genomförde klinisk praktik i ett annat land och åtta gjorde en utbytestermin då de läste kurser vid ett av Sahlgrenska akademins partneruniversitet. Ansvariga inom läkarprogrammet arbetar nu för att fler studenter ska läsa olika kurser vid ett partneruniversitet, bland andra Karin Manhem:
– Internationaliseringen är ett viktigt och spännande område för programmet. Här finns flera nya spår som kommer att vara till glädje för både studenter och lärare – och i förlängningen kommer detta att gynna patienterna, avslutar hon.
