Trots ökad tillgång på läkare, barnmorskor och sjuksköterskor är hälso- och sjukvårdens efterfrågan på personal ännu större. I synnerhet är det sjuksköterskor och specialiserade läkare som behöver rekryteras, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har sammanställt tillgång och efterfrågan på vårdpersonal. I en jämförelse med andra länder i EU-/EES-området ligger Sverige bra till. Läkartätheten är den fjärde högsta, och för sjuksköterskor ligger Sverige på femte plats. Mellan 2007 och 2012 ökade tillgången på läkare med tio procent i förhållande till befolkningen. Under samma period blev barnmorskorna och sjuksköterskorna fyra procent fler, medan tillgången på specialistsjuksköterskorna minskade med sex procent.
– Ökningen förklaras bland annat med att fler utbildas. Nu examineras varje år drygt 1 100 läkare och cirka 5 000 sjuksköterskor i Sverige. Fler och fler svenskar studerar också till läkar- och tandläkaryrken utomlands, säger utredaren Magnus Göransson.
Inflöde av vårdpersonal
En annan orsak till ökningen är inflödet av vårdpersonal till Sverige. Ända sedan 2003 har det varje år beviljats fler svenska läkarlegitimationer baserade på utländsk läkarutbildning än på svensk. 24 procent av de läkare som idag är sysselsatta inom hälso- och sjukvården är utbildade utomlands. Men trots att tillgången på personal har ökat bedömer Socialstyrelsen att efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor kommer att vara ännu större. Främst är det följande grupper som landsting och regioner behöver rekrytera:
– Yrkeserfarna läkare och specialistläkare, särskilt specialister i allmänmedicin och psykiatri.
– Grundutbildade sjuksköterskor i allt högre grad, samt specialiserade sjuksköterskor, framförallt inom psykiatrisk vård, anestesi- och intensivvård, operationssjukvård och geriatrisk vård.
– Barnmorskor, men den regionala variationen är stor.
Däremot bedömer Socialstyrelsen att det råder balans på arbetsmarknaden för tandläkare och tandhygienister.
Åtgärder för att täcka personalbehov
Socialstyrelsens enkät till landsting och regioner visar att man hanterat personalbehovet på olika sätt. Det handlar till exempel om ökad kontakt med studenter, rekrytering av läkare och sjuksköterskor i andra länder, höjda sjuksköterskelöner, förändrade arbetstider, scheman och rutiner samt inrättande av tjänster för icke-medicinska uppgifter i syfte att frigöra vårdpersonalens tid.
Länk till rapporten Nationella planeringsstödet 2015:
http://stats.theletter.se/?q=60726197602763460020
