Barn med fetma drabbas i allt högre grad av både diabetes typ 2 och av högt blodtryck, det konstaterar Jovanna Dahlgren som leder Centrum för tillväxtforskning. Nyligen utnämndes hon till professor i pediatrisk endokrinologi med inriktning på tillväxt.
Jovanna Dahlgrens forskning handlar om fetma och det metabola syndromet hos barn, frågor hon studerar från alla tänkbara vinklar.
– Det påstås ofta att barn som inte kommit in i puberteten inte kan utveckla metabolt syndrom, men det stämmer inte. Vi ser att diabetes typ 2 blir allt vanligare bland barn som har fetma, och vi är förvånade av att finna att nästan 15 procent av alla barn med svår fetma som kommer till vår klinik har högt blodtryck, säger Jovanna Dahlgren.
Både klinik och vetenskap
Jovanna Dahlgren är tillförordnad chef för avdelningen för pediatrik vid institutionen för kliniska vetenskaper. Hon visar stolt runt på Centrum för tillväxtforskning, som hon är chef för sedan 2006. Centrumet är en del av Växthuset, som är en oval byggnad tillhörande Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus. Växthuset är en samlingspunkt för pediatrisk klinik och forskning med hormoner som gemensam nämnare. Här finns kliniker och mottagningar inom diabetes, hormonrubbningar, tillväxt och barnfetma under samma tak som en forskningsenhet och ett speciallaboratorium som tillhör institutionen för kliniska vetenskaper.
Tillsammans med två tidigare doktorander driver Jovanna Dahlgren en befolkningsstudie i Halland, som omfattar knappt 3000 nyfödda barn som följs från födelsen upp till vuxen ålder. Prover av bröstmjölk, navelsträngsblod och tarmflora ger nya svar om faktorerna bakom övervikt och fetma hos barn. Aktuell forskning som baserats på denna befolkningsstudie bekräftar bland annat att barn som fötts med kejsarsnitt utvecklar en mindre gynnsam bakterieflora.
En botaniker i Växthuset
Till Växthuset skickas prover från hela landet, tagna på barn med olika rubbningar i hormonsystemet. De ultrakänsliga metoderna, som utvecklats här under de senaste två decennierna, kräver förhållandevis små mängder av ett prov för att visa hur hormonbalansen är påverkad. Instrumentparken har dessutom nyligen kompletterats av två masspektrometrar, finansierade av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse för forskningsändamål. Masspektrometri kräver ännu mindre prov, och mäter flera proteiner, steroider och peptider samtidigt. För att kunna sätta upp protokoll och finjustera masspektrometrarna har Jovanna Dahlgren rekryterat docent Mats Andersson som vanligen är verksam vid institutionen för botanik.
– Han ingår i arbetet som senior forskare och är en riktig pärla. Vi hade lite roligt åt det i början, att en botaniker börjat jobba på Växthuset, säger Jovanna Dahlgren med ett leende, och tillägger att det är precis så hon vill att Växthuset ska vara: en samlingsplats där forskare från olika discipliner kan samlas och samarbeta.
Plats för vuxna med sällsynta sjukdomar
Jovanna Dahlgren är engagerad för barn med sällsynta sjukdomar, och föreläser ofta på kompetenscentrumet Ågrenskas familjedagar.
– Jag har en dröm som snart verkar gå i uppfyllelse. Det finns planer på att SU inom något år kan skapa ett centrum för sällsynta diagnoser som inte bara inbegriper barn utan även vuxna patienter. Vuxna patienter med sällsynta sjukdomar skulle vinna på utveckling av centraliserade kunskapscentra, eftersom deras problematik kräver många gånger åtminstone regionaliserad vård, säger Jovanna Dahlgren.
Skydd för nyföddas bakterieflora
Hon ingår i ett europeiskt forskningssamarbete, där preliminära data hos grisar visar att prematurfödda får påverkan på bakterieflora i tarmen vilket kan öka risken för blodförgiftning (sepsis).
– När så antibiotika ges, får man bukt på blodförgiftningen men det gynnar samtidigt bakteriestammar som senare kan leda till metabola rubbningar. Även när spädbarn ges antibiotika slås deras naturliga bakterieflora ut, vilket kan påverkar barnens bakteriesammansättning i tarmen för lång tid framåt, säger Jovanna Dahlgren, som hoppas kunna genomföra en interventionsstudie på spädbarn:
– I studien vill vi ge nyfödda som fått antibiotika probiotika för att motverka de negativa effekterna i barnens tarmflora. Den studien planeras i samarbete med Fredrik Bäckhed och tidigare doktoranden Josefine Roswall, säger Jovanna Dahlgren.
ADHD och fetma
Hon har en rad samarbeten med forskningsledare inom andra institutioner vid Sahlgrenska akademin, bland andra Elisabet Wentz vid Gillbergcentrum. En preliminär screening som genomförts inom projektet visar att drygt 20 procent av de barn som kommer till Växthuset med övervikt eller fetma har antingen ADHD eller autism.
– Barn med ADHD har svårt att kontrollera sina impulser och är oftare överviktiga, och vi tror att dessa barn skulle hjälpas bättre av att få medicin som förbättrar deras uppmärksamhet, centralstimulerande läkemedel, än av en fetmaoperation. Läkemedlen leder dessutom till en rejäl viktnedgång, säger Jovanna Dahlgren, som också har nära samarbete med kirurgen Torsten Olbers i en studie som omfattar hundra tonårsbarn som opererats med gastric bypass och som följs upp i vuxen ålder:
– Fetmakirurgi har visat sig påverka både tarmfloran och nivåerna av gallsalter. I framtiden kanske vi kan sluta med fetmaoperationer, och få samma goda resultat genom att påverka de tarmhormoner som signalerar till hjärnans aptitcentra.
Samarbeten mot fetma
Jovanna Dahlgren menar att fetma inte handlar om en enda diagnos utan om många, beroende på vad som orsakat viktökningen. Hon insåg tidigt att fetma bland barn var ett eftersatt forskningsområde där det fanns stora möjligheter att få fram relevanta resultat som hjälper patienterna, som anses ha lika dålig livskvalitet som cancerdrabbade barn.
– Utvecklingen har gått framåt vad gäller både hur vi förebygger och hur vi behandlar fetma hos barn. Men för framgångsrika resultat krävs samarbete kring fetma från många olika aktörer i samhället. Vi märker glädjande nog ett ökande intresse från politiker, mödravård, BVC och skolhälsovården, säger Jovanna Dahlgren.
Men helst skulle hon vilja att frågan lyfts ännu tidigare i barnens liv:
– Att satsa på stöttning av mammor som har överviktsproblem vid nybesök på mödravården, nå informationstörstande förstagångsföräldrar på BVC och på ett lustfyllt sätt interagera med skolbarn på temadagar om hälsa – det är en del av hennes planer för att förebygga och bekämpa barnfetma.
