Beviljandegraden för kvinnliga sökanden var tio procent lägre än för män i senaste ALF-omgången, det framkom vid det allmänna akademimötet. Problemet har funnits under flera år, och flera deltagare menade att det rör sig om ett strukturellt problem som måste adresseras.
Dekanus Olle Larkö inledde med att konstatera att det tydligaste problemet med denna ALF-omgång är att det kvinnliga sökande inte får gehör för sina ansökningar i samma utsträckning som manliga sökanden. Skillnaden är tydlig, omkring tio procent, och ses även för tidigare utlysningar av ALF-projektmedel.
– Detta är en liten bild av ett större problem, som är gemensamt för SU och akademin, och som vi behöver titta på tillsammans, sade Lars Grip, FoUU-direktör vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Göteborgs ALF-modell
ALF-medel ges till forskning med klinisk relevans, vilket definieras som forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser, och har som mål att lösa ohälsoproblem eller identifiera faktorer som kan leda till hälsa (SOU 2008:7). I Göteborg fördelas alla ansökningar till fyra bedömningsgrupper med åtta ledamöter, varav sex interna. Bedömningsgrupperna ger poäng till ansökningarna på skalan 1-5 för vetenskaplig frågeställning, metodik samt kompetens och genomförbarhet. Den poängsumma som ansökan ges omvandlas sedan till ett belopp, som förra året varierade mellan 400 000 kronor till 2 250 000 kronor. Förra året beviljades 231 projekt, vilket ger en beviljandegrad på drygt 65 procent (samma nivå som för ALF-omgången 2010).
Eftersom det fanns medel över efter den inledande tilldelningen kommer alla som tilldelades ALF-projektmedel i höstas att få ytterligare 50 000 kronor under 2015.
Ett system med nackdelar
I sin presentation konstaterade Lars Grip och Christina Jern, ordförande i Medi-SAM, att utdelningen av ALF-medel utformas lokalt, och olika universitet tillämpar olika regler. I Göteborg krävs högre behörighet, eftersom den sökande måste vara docent, och stödet fungerar i realitet mer som stöd till grupper och forskningsprogram än till enskilda sökande. Eftersom tonvikten i bedömningen ligger på huvudsökandes kompetens menade flera deltagare vid mötet att det försvårar generationsskiften i forskargrupper.
– Kunde man inte stratifiera urvalet, och hantera den yngre gruppen separat, så att vi får lite andra spelregler för dem som inte är 55+? undrade Ian Milsom, prefekt vid institutinen för kliniska vetenskaper.
Förutom frågan om hur en jämnare könsfördelning kan uppnås lyftes också hur processen kan underlättas för nya sökanden och för generationsväxlingar i grupper, om bedömningskriterierna borde förändras, om vi borde överväga att byta till en sjugradig bedömningsskala, och om medlen ska fortsätta att fördelas baserat på poäng enligt den modell som används.
Ett förslag att automatisera en stor del av processen fick mothugg av Agnes Wold:
– Det är otroligt viktigt att vi träffas och sitter och diskuterar vetenskap. Det är en enormt viktig process för de som är med i bedömningsgrupperna. Det går inte att ersätta med en dator.
Claes Dahlgren påpekade att många av de punkter som nu lyftes för diskussion redan stötts och blötts tidigare:
– Vi ska inte ska glömma de anledningar till att vi då valde de lösningar vi nu har.
Om detta referat:
Denna nyhetstext återger några av de diskussioner och idéer som framkom vid det allmänna akademimöte som hölls i hörsal Arvid Carlsson torsdagen den 5 februari.
De allmänna akademimötena är ett forum för dialog mellan kollegiet och akademins ledning. Nästa allmänna akademimöte planeras hållas onsdag 29 april 12:00-13:00.
