Enligt WHO är samhällets kostnader för schizofreni högre än för trafikolyckor. En avgörande faktor för resultatet av vårdinsatserna är att patienten följer läkemedelsbehandlingen. En avhandling vid Sahlgrenska akademin visar att 27 procent av de undersökta schizofrenipatienterna inte tog sina psykosläkemedel som ordinerat.
WHO har beräknat att den samlade kostnaden för schizofreni, en psykisk sjukdom som drabbar knappt 1 procent av befolkningen, är mycket högre än för trafikolyckor.
En viktig orsak är att patienter inte följer läkemedelsordinationen, vilket leder till sjukhusinläggningar, funktionsnedsättning och ökad dödlighet. Förutom höga samhällskostnader ökar även patientens lidande och bördan för de närstående.
Cecilia Brain, doktorand vid Sahlgrenska akademin, har i sin avhandling följt 117 patienter med schizofreni under ett helt år. Forskningen visar att mer än var fjärde patient inte tar sina läkemedel som ordinerat.
– Min slutsats är att sjukvården bör bli bättre på att följa upp det faktiska medicinintaget, till exempel genom att räkna piller vid regelbundna återbesök. En annan viktig faktor är patientens och de närståendes attityd till läkemedel. Den enskildes funktionsnivå spelar också in. Men en mer strukturerad information och en god allians mellan sjukvårdspersonal och patient kan ha positiv effekt på attityder, säger Cecilia Brain.
Bristande läkemedelsföljsamhet är inte unikt för schizofreni utan är en generell företeelse inom samtliga sjukdomsdiagnoser. Avhandlingens övergripande resultat kan enligt Cecilia Brain därför tillämpas på all sjukvård.
Studien visar också att många personer med schizofreni upplever sig stigmatiserade och diskriminerade: två av tre patienter rapporterade sådana erfarenheter i sociala sammanhang. Anmärkningsvärt är att hälften av patienterna också upplevt sig stigmatiserade och diskriminerade av psykiatrisk sjukvårdspersonal.
– Den påtagliga sociala stigmatiseringen är svår nog, men lika många patienter upplevde en känsla av att alltid behöva vara på sin vakt på grund av förväntad diskriminering. Denna mera dolda stigmatisering uppfattas som ännu tyngre att bära, och leder till dålig självkänsla och undvikande av sociala sammanhang och situationer i vardagen. Men det är naturligtvis än mer uppseendeväckande att så många upplever sig diskriminerade av personer de möter i vården, säger Cecilia Brain.
Mer än en tredjedel av patienterna i studien uppgav att de känt sig stigmatiserade även när de sökt vård för kroppsliga symtom. Det är allvarligt, eftersom det ger personer med psykisk ohälsa sämre tillgång till somatisk sjukvård och behandling. Enligt Cecilia Brain bidrar detta till att personer med psykisk sjukdom dör upp till 20 år tidigare än befolkningen i övrigt.
Även bland de närstående uppgav var femte att de undviker situationer som kunde vara stigmatiserande.
– Det minskar de närståendes livskvalitet och ökar den redan stora bördan av att ha en sjuk familjemedlem, säger Cecilia Brain.
Slutsatsen är att psykosvården behöver öka kunskapen om, och prioritera åtgärder för att optimera patienternas medicinintag, samt att aktivt verka för att minska stigmatiseringen och öka integreringen av personer med schizofreni i samhället.
Avhandlingen Cognition, Adherence and Stigma in Schizophrenia: The COAST Study försvarades vid en disputation vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, den 6 februari 2015.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/37525
WHO:s rapport The global burden of disease:
http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/GBD_report_2004update_full.pdf
