AVHANDLING. Var fjärde svensk har sedan fosterlivet ett kvarstående hål mellan förmaken i hjärtat. Hålet i sig är ofarligt, men har visat sig öka risken för blodpropp i hjärnan, vilket kan ge en stroke. Den paraplyslutning av hålet som kardiologer kan genomföra för att förhindra nya proppar i hjärnan fungerar för de flesta patienterna, och verkar dessutom ha positiv inverkan på livskvaliteten. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Under fosterlivet har vi alla ett hål i hjärtat mellan det högra och det vänstra förmaket. Detta hål växer vanligen ihop strax efter födseln. Men för ungefär 25 procent stängs hålet inte. Tillståndet kallas patent foramen ovale, PFO. Det är ett lindrigt hjärtfel, som dock verkar öka risken för blodpropp i hjärnan, vilket kan ge en ischemisk stroke.
– Tidigare studier har visat att så många som hälften av alla patienter som fått en ischemisk stroke men där det inte går att se den exakta orsaken har PFO, säger Naqib Mirzada, hjärtläkare på Östra sjukhuset som nyligen framgångsrikt försvarat sin avhandling.
Hjärtfelet behandlas bara om man bedömer att en blodpropp tagit sig igenom hålet och orsakat en ischemisk stroke. Det finns idag två olika behandlingsalternativ: antingen kan patienten få ta blodförtunnande läkemedel under resten av sitt liv, eller så kan hålet förslutas med en kateterbaserad operation som kallas paraplyslutning.
– De vetenskapliga studier som försökt avgöra vilken behandling som är bäst har varit motsägelsefulla, och uppföljningstiden har varit ganska kort. I min avhandling har jag studerat de långsiktiga resultaten när det gäller överlevnad, komplikationer, återkommande stroke eller TIA samt livskvalitet för patienter som fått de två olika behandlingar som finns tillgängliga, säger Naqib Mirzada, som under sitt avhandlingsarbete också tog initiativ till införandet av en rutinmässig klinisk konferens med en tvärvetenskaplig expertpanel för att diskutera hur patienter med PFO borde behandlas.
Avhandlingen, som följer upp behandlingarna för cirka 400 patienter efter minst fem och upp till tolv år, visar att det är en mycket låg risk för återkommande stroke eller TIA om hålet i hjärtat försluts med paraplyslutningen. Dessutom är operationen genomförbar för de flesta patienterna.
Resultaten visar också att operationen verkar ha en positiv inverkan på livskvaliteten: fem år efter paraplyslutningen är den hälsorelaterade livskvaliteten bra. Även om tio procent av patienterna inte hade återhämtat sig helt från sin stroke, var deras upplevda psykiska hälsa lika bra som för befolkningen i allmänhet. För de patienter som inte genomgått paraplyslutning var den hälsorelaterade livskvaliteten något sämre.
– En effekt av paraplyslutning kan vara att behandling förmedlar en känsla av att ha fått en effektiv sekundärpreventiv behandling som minskar risken för återkommande stroke. Oavsett hur de kliniska resultaten är, innebär paraplyslutning en låg risk för återkommande stroke och, genom att det är en permanent potentiellt botande behandling, bidrar behandlingen till att skapa en bättre livskvalitet hos yngre patienter med genomgången stroke. Eftersom paraplyslutning är ett ingrepp med mycket låg risk och ger patienten en känsla av kontroll, stödjer vi patientens optimistiska syn på sin framtida hälsa och därmed tror vi att livskvaliteten blir bättre, säger Naqib Mirzada.
Avhandlingen är ett exempel på den starka patientnära forskning som bedrivs i Sahlgrenska akademins regi på Östra sjukhuset. Den grupp som arbetar med medfödda hjärtfel hos vuxna är riksspecialister både inom forskning och kirurgisk behandling.
– Vi arbetar hårt och målmedvetet för att skapa mer och bättre kunskap till ett av de områden som ges mycket hög prioritet i socialstyrelsen nationella riktlinjer. Det handlar om patientnära klinisk forskning som ger resultat och gör nytta för våra patienter, det är det viktigaste och vår viktigaste drivkraft, säger Mikael Dellborg, som handledde Naqib Mirzadas avhandlingsarbete.
Avhandlingen Patent Foramen Ovale (PFO) and cryptogenic stroke or transient ischemic attack: a follow-up study försvarades den 5 december på Centralkliniken, Östra Sjukhuset/SU. Handledare: professor Mikael Dellborg. Opponent var professor Per Wester, Umeå universitet.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/36904
Bra att veta min dotter som är bara 44 år fick en stroke den 170416 vilket visade sig vara av ett hål i hjärtat det har pratats om paraplyslutning, bra läsning att det verkar fungera bra, för hennes del tog det på syn o balansen
Hej Yvonne,
Jag antar att de ’gissar’ att det kan bero på hålet i hjärtat men de kan inte veta.
Jag hade en stroke själv för ca ett år sedan (är 30 år) men de har inget bevis att det beror på hålet. Har din dotter gjort paraplyslutningen? Är väldigt intresserad då jag gjorde den själv men är långt ifrån nöjd. Har fått fler problem och biverkningar. Palpitationer och huvudvärk bland annat. Jag har gått från ett aktivt liv till en sur gubbe. Jag har konstant huvudvärk. Ändå försöker jag träna och vara positiv men det är svårt. Läkarna var mycket stödjande fram till några månader efter ingreppet men nu får jag ingen hjälp.
Hälsning,
Erind
Min son som föddes 1974 hade ett hål i hjärtat, men det gjordes inget, ingen uppföljning, han har inte haft något problem.
Ska han följa upp detta med ett EKG ?
Nu har de upptäckt ett hål i hjärtat på mon dotter som är född 1979.
Hon har senaste tiden haft tryck och obehag från hjärtat.
Det är tagit ett EKG för en vecka sedan och hon ska om 14 dagar till hjärtläkare för ett ultraljud enligt läkare på VC så visste inte honom det kunde vara fel på krans kärlen.
Har hon risk att få en stroke eller andra besvär.
Orolig mamma
Hur hårt kan man träna när man har genomgått en paraplyslutning? Kan man pressa sig hårt?