Den internationellt erkände titanpionjären Per-Ingvar Brånemark gick nyligen bort. Peter Thomsen och Björn Rydevik har, i samarbete med flera andra kollegor, skrivit minnesordet nedan.
Professor Per-Ingvar Brånemark, en av Sveriges internationellt mest erkända forskare, avled 20 december 2014. Professor Brånemark blev 85 år.
Göteborgs universitet beklagar Professor Per-Ingvar Brånemarks bortgång. Vi hedrar hans minne och våra tankar går till den närmaste familjen.
Per-Ingvar Brånemarks aktiva gärning sträckte sig under 50 år. Han revolutionerade modern odontologisk behandling i grunden i och med upptäckten att ett kroppsfrämmande material, titan, kunde förankras i ben. Denna process, som innebar att nytt ben kunde återskapas i direkt kontakt med materialets yta, kallade han osseointegration och möjliggjorde att tandlösa patienter kunde få käkbensförankrade implantat, återställd tuggfunktion och social förmåga. Brånemark och medarbetare förändrade också modern rekonstruktiv kirurgi. Genom basala studier av framförallt vävnaders mikrocirkulation och dess reaktion på mekaniska och inflammatoriska stimuli kunde nya principer för vävnadshantering i kombination med osseointegration överföras och utvecklas inom en rad medicinska discipliner. Studier i ansiktsskelett, skallben och långa rörben ledde till utveckling av nya behandlingsprinciper inom oto-rhino-laryngologi och plastikkirurgi (benförankrade hörapparater och epiteser) samt ortopedi och handkirurgi (benförankrade finger-, hand-, led- och amputationsproteser).
Per-Ingvar Brånemark studerade vid medicinska fakulteten, Lunds universitet, han blev legitimerad läkare och disputerade 1959 vid anatomiska institutionen, Lunds universitet, där han presenterade sin avhandling om benets och benmärgens mikrocirkulation, studerade med nya, egenutvecklade vitalmikroskopiska tekniker. I början av 1960-talet flyttade Brånemark till Göteborg och blev prosektor och sedermera professor vid anatomiska institutionen, Göteborgs universitet, en tjänst som han innehade fram till sin pensionering 1994. Inom ramen för sin akademiska verksamhet skapade Brånemark en miljö för experimentell forskning som attraherade ett stort antal unga medicinare och odontologer. Han inspirerade och handledde ett drygt fyrtiotal doktorander till disputation. Ett mycket stort internationellt kontaktnät utvecklades vilket innebar att många utländska doktorander och gästforskare tillbringade kortare och längre perioder i Göteborg. Många av dessa personer blev livslånga vänner och mycket värdefulla medarbetare och handledare i projekt som spände från grundvetenskapliga till kliniska frågeställningar. Forskare från andra kunskapsområden, inklusive de tekniska fakulteterna, var betydelsefulla samarbetspartners och gräns-överskridande samarbeten stimulerades. Flera av Brånemarks medarbetare blev sedermera internationellt ledande forskare och kliniker inom olika discipliner. Detta bidrog så småningom till att forskning, klinisk utveckling och industriell utveckling inom området osseointegration kunde accelerera globalt.
Trots ett initialt kompakt motstånd från det akademiska etablissemanget och en initialt blygsam industriell framgång kunde de banbrytande forskningsresultaten och de kliniska behandlingsresultaten presenteras 1982 vid en konferens i Toronto, Kanada. Detta blev en vändpunkt som visade att orala implantat kommit för att stanna. Genom en fortsatt industriell utveckling (Nobelpharma/sedermera Nobel Biocare) kunde orala implantat komma miljontals patienter till nytta. På basen av denna svenska uppfinning kunde också en ny medicinteknisk näring etableras. Fortfarande är Göteborgs universitet världsledande inom forskning rörande osseointegration och ett stort antal företag har förlagt sina forsknings- och utvecklingsavdelningar till Västsverige och bygger flera av sina implantat på osseointegrationsprincipen (bland andra Integrum, AstraTech, sedermera DentsPly, Cochlear, Oticon).
Professor Per-Ingvar Brånemarks insatser som forskare, visionär och innovatör kan knappast överdrivas. Han blev utnämnd till hedersdoktor vid 29 olika universitet över världen och ett urval av akademiska och andra utmärkelser inbegriper det Söderbergska Priset 1992, KTHs stora pris 1997 samt European Inventor Award i kategorin Lifetime Achievement 2011. År 1993 mottog han Göteborgs stads stora förtjänsttecken och 2009 Västsvenska Industri- och Handelskammarens utmärkelse av första storleken.