Tre fick kliniska rambidrag från VR

Tre kliniska projekt i Göteborg får rambidrag från Vetenskapsrådets utlysning inom klinisk behandlingsforskning. Projekten handlar om tidig strokediagnos, dopabehandling vid sena stadier av Parkinsons sjukdom och en registerbaserad prövning av en ny behandling vid invalidiserande benartärsjukdom.

Det är första gången staten och landstingen gemensamt satsar på klinisk behandlingsforskning, för projekt där man förväntar sig en klinisk tillämpning inom en relativt kort tidsperiod.
– Det här är en unik satsning. För den här typen av forskning har det tidigare varit svårt att hitta långsiktig finansiering, säger Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet, i ett pressmeddelande.

Ny teknik för tidig strokediagnos

Mikael Elam är huvudsökande och samordnare för ett projekt som handlar om en ny teknik för att avgöra orsaken till en stroke. Vid stroke som orsakas av en blodpropp, vilket är den vanligaste orsaken, kan patienten ges propplösande läkemedel, men sådan behandling måste ges senast fyra och en halv timme efter insjuknandet. I cirka 15 procent av fallen orsakas stroke istället av en blödning, och för dessa patienter kan propplösande behandling få ödesdigra konsekvenser.

– Idag krävs undersökning i datortomograf vid sjukhus för att avgöra om det rör sig om en propp eller en blödning, och först efter den undersökningen kan propplösande läkemedel ges. Bara en liten del av alla strokepatienter hinner in till sjukhuset i tid, säger Mikael Elam.

Den nya tekniska lösningen använder mikrovågor för att avbilda hjärnan. Teknikutvecklingen drivs av forskare vid instututionen för Signaler och system på Chalmers, via den medicintekniska samverkansplattformen MedTech West (www.medtechwest.se). En prototyp finns just nu utställd på London Science Museum.
– Mikrovågor är känsliga för skillnader mellan vävnad och vätska, och kan paketeras i ett mindre tekniskt instrument. I framtiden kan instrumentet bli en del av ambulansernas inredning så att man innan transport kan diagnosticera patienter med misstänkt stroke eller traumatisk hjärnskada, behandla i ambulansen och bedöma vilket sjukhus som är bäst lämpat att ta hand om patienten, säger Mikael Elam.

Projektet får strax över elva miljoner kronor under tre år från Vetenskapsrådet, för att utreda om det är möjligt att använda tekniken och starta behandling utanför sjukhus. Forskningen kräver omfattande patientunderlag, och bedrivs därför som en nationell och internationell multicenterstudie. I projektet medverkar bland andra Johan Herlitz, Lars Rosengren, Jan-Erik Karlsson och Thomas Skoglund.

Högkoncentrerad dopalösning vid sena stadier av Parkinsons sjukdom

Patienter med Parkinsons sjukdom blir ofta betydligt bättre av att ta dopa-tabletter, åtminstone i början av sjukdomsförloppet. I senare stadier av sjukdomen utvecklar dock många så kallat on-off-syndrom, som innebär att de pendlar mellan orörlighet och ofrivilliga rörelser.

– Eftersom detta delvis hänger samman med att plasmanivån av dopa varierar när man tillför substansen i tablettform borde det vara en framkomlig väg att i stället tillföra den kontinuerligt med en subkutan pump, ungefär som man ger insulin till diabetiker, säger Elias Eriksson, som är huvudsökande för projektet som också får strax över elva miljoner i rambidrag.

Länge ansågs det omöjligt att lösa dopa i tillräckligt hög koncentration, men neurologen Nil Dizdar Segrell vid Linköpings universitet har upptäckt ett sätt att göra detta.  Nil Dizdar Segrell ingår i projektet, liksom neurologer och farmaceuter i Göteborg, Lund, Uppsala och Stockholm.

– Jag ser detta som ett lågriskprojekt. Det är sannolikt att vi kommer att kunna bekräfta att man genom subkutan eller intravenös tillförsel av denna lösning, som kallas Infudopa, kan återställa god motorisk funktion hos patienter med svårbehandlad Parkinson. Framför allt är studien inriktad på farmakokinetiska analyser, men vi kommer förstås också att undersöka hur Infudopa påverkar patienternas symtom, säger Elias Eriksson, som tror att behandlingen kommer att kunna finnas allmänt tillgänglig inom överskådlig tid, och att den kommer att innebära dramatiskt ökad livskvalitet för många patienter.

– Ur ett göteborgsperspektiv är det förstås särskilt roligt att det var Arvid Carlsson som en gång väckte tanken på att behandla Parkinsons sjukdom med dopa. Vi betraktar den beredningsform som Dizdar Segrell uppfunnit som dopa.2, säger Elias Eriksson.

Ny behandling för invalidiserande benartärsjukdom

Den svenska kärlstudien SWEDEPAD får drygt 15 miljoner i rambidrag, för en registerbaserad prövning av drogavgivande ballonger och stentar vid endovaskulär behandling av benartärsjukdom. Huvudsökande är Mårten Falkenberg, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och projektet leds också av Joakim Nordanstig vid SU och en nationell styrgrupp.

– Vi kommer att utvärdera en ny teknik för att behandla invalidiserande benartärsjukdom med hjälp av randomisering i ett etablerat nationellt kvalitetsregister. Om den nya tekniken med läkemedelsavgivande ballonger och stentar håller vad den lovar innebär det färre amputationer och bättre livskvalitet för patienter med benartärsjukdom, säger Mårten Falkenberg.

Målet med SWEDEPAD är att undersöka om produkter som avger kärlväggspåverkande droger är bättre än traditionella produkter utan denna drogeffekt. SWEDEPAD baseras på det svenska kärlkirurgiska registret SWEDVASC, genom en randomiseringsmodul. De flesta svenskar som genomgår ett röntgenlett kärlingrepp kan därigenom värderas för, och erbjudas en plats i studien.

Jackpot för KI

Totalt sett fick forskare vid Karolinska institutet klart mest bidrag (totalt 127,5 miljoner kronor). Näst mest i utlysningen fick Uppsala universitet, totalt 47,8 miljoner kronor.

Beviljandegraden för utlysningen var strax över tio procent.