Medan 65 000 personer värmer upp inför Göteborgsvarvet samlas Amir Khorram-Manesh och hans kollegor i stabsrummet på Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum i Olskroken. Vid centrumet koordineras den medicinska krisberedskapen vid alla Göteborgs stora arrangemang. Här utvecklas också verktyget som ska stödja den medicinska beredskapen vid internationella event och katastrofer.
TEXT: KRISTER SVAHN
Under Göteborgsvarvet 2013 fick 70 personer hämtas med ambulans. Det var långt fler än vad Amir Khorram-Manesh och hans kollegor vid Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum hade förutsett.
Felberäkningen är knappast unik. Ständigt inträffar händelser i världen som på ett skoningslöst sätt belyser hur svårt det är att planera och resursfördela insatsen vid en potentiell eller pågående katastrof.
Ett exempel är hadj, muslimernas heliga pilgrimsfärd till Mecka som varje år samlar över två miljoner människor. I den enorma trängseln som uppstår dör hundratals människor, av sjukdom eller efter att ha blivit nedtrampade.
Den samlade medicinska beredskapen: nio ambulanser.
– De senaste decenniernas stora olyckor, naturkatastrofer och globala terrorism har intensifierat behovet av katastrofmedicinsk forskning. Vid en katastrofinsats gör olika parter ofta helt olika riskbedömningar. Beslut fattas helt utan vetenskapliga grunder, vilket får stora konsekvenser för räddningsinsatsen, säger Amir Khorram-Manesh.
Som forskare vid PKMC och Sahlgrenska akademin försöker Amir Khorram-Manesh och hans kollega Erik Carlström nu utveckla ett helt nytt standardverktyg för katastrofmedicin, som på ett vetenskapligt sätt ska kunna beräkna och förutse den medicinska beredskapsinsatsen och på så sätt föra olika parters bedömningar närmare varandra.
I det arbetet spelar Göteborgsvarvet en särskild roll.
– När vi granskade de 70 ambulanshämtningarna som gjordes 2013 såg vi att dessa i stor utsträckning sker klumpvis, vid vissa avsnitt av banan. Det ledde oss till att fundera kring vad som skiljer ut dessa avsnitt. Är banans lutning starkare, temperaturen högre, underlaget svårare, trängseln större? förklarar Erik Carlström.
– Vår förhoppning är att kunna genomföra en vetenskaplig studie på Göteborgsvarvet, för vi tror att det finns något generellt att lära sig här när det gäller riskfaktorer och medicinsk krisberedskap, säger Amir Khorram-Manesh.
I Västra Götaland arrangeras varje år 90 större event, varav 30 bedöms vara särskilt riskfyllda. Under dessa event har Amir Khorram-Manesh och hans beredskapskollegor det ansvarsfulla uppdraget att vara strategisk medicinsk rådgivare – ett uppdrag där Amir drar nytta både av sin mångåriga erfarenhet som läkare och chef inom regionens traumakirurgi, och av sin forskning.
Både Amir Khorram-Manesh och Erik Carlström hör till landets mest meriterade forskare inom katastrofmedicin och krisberedskap. De har bland annat medverkat i utvecklingen av MACSIM: ett unikt svenskt system för katastrofsimulation som Amir nu för ut i världen.
– Jag har varit i Thailand flera gånger och bland annat jobbat med översvämningarna i Bangkok, men också arrangerat utbildningar i Kroatien, Holland, Italien, Slovakien och Portugal. Det internationella intresset för vår modell är mycket stort, säger han.
Nästa år ger Erik Carlström ut en bok, som på 470 sidor beskriver övningsmodeller för det forskarna kallar ”blåljusverksamhet”:
– Varje dag läser vi i tidningarna om att det fattas ambulanser. Men det finns faktiskt gott om data att fördjupa sig i, där vi på vetenskaplig väg skulle kunna åstadkomma stora förbättringar.
FAKTA PKMC
Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, PKMC, är Västra Götalandsregionens enhet för kris- och katastrofberedskap. Härifrån leds det strategiska, medicinska insatserna vid katastrofer och allvarliga händelser, dels genom förebyggande insatser, dels under det akuta förloppet, dels genom efterföljande analyser.
PKMC bildades i efterdyningarna av en av Sveriges största katastrofer: diskoteksbranden på Backaplan 1998, där 63 personer dog och fler än 200 skadades – majoriteten av dem ungdomar. Centrumet är nu ett av Sveriges fem utbildningscentra i katastrofmedicin och samlar både studenter, forskare, läkare och sjuksköterskor.
Vid PKMC pågår också forskning och utveckling inom katastrofmedicin, med fokus på till exempel traumakirurgi, infektionssjukdomar, triage och sjukhusevakuering.
