Nya behandlingar som livmodertransplantationer utmanar hälso- och sjukvårdens resurser. Både myndigheter och landsting är angelägna om att identifiera vilka metoder som är kostnadseffektiva. Samtidigt införs en ny patientlag som ger individen större möjligheter att välja själv, skriver Vetenskapsrådets tidning Curie i en artikel, där bland andra FoUU-direktören Lars Grip intervjuas.
[Denna text är ett urdrag ur tidningen Curie. Här kan du läsa hela artikeln: www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2014-12-04-unik-transplantation-utmanar-sjukvarden.html]
Hälsoekonomiska utredningar har fått allt större betydelse under de två senaste decennierna. De undersöker hur både livslängd och livskvalitet påverkas av en viss behandling, och hjälper hälso- och sjukvården att prioritera sina resurser.
Professor Lars Grip, FoUU-direktör och biträdande sjukhusdirektör vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av ledamöterna i program- och prioriteringsrådet i Västra Götalandsregionen. Han berättar att livmodertransplantationerna och provrörsbefruktningarna har utförts som ett forskningsprojekt. Det har inte belastat Sahlgrenska universitetssjukhusets budget.
Lars Grip tycker att det ännu är för tidigt att sia om livmodertransplantationer kan införas i klinisk praxis i framtiden.
– Projektet måste slutföras och avrapporteras innan vi kan ta ställning till det.
Han vill se bevis på att graviditeterna förlöper på ett okomplicerat sätt och att barnen som föds är friska.
– Vi behöver veta om det är en säker behandling för barnlöshet, både ur donatorns, mottagarens och barnets synvinkel. Och när vi har svaren måste vi fråga oss vilken plats metoden har bland andra behandlingar i sjukvården.
