Georg Kuhn är huvudsökande för ett stort projekt som får 18 miljoner kronor för att studera samspelet mellan barns lärande, utveckling och hjärnfunktion. Pengarna kommer från Vetenskapsrådets stora utlysning inom utbildningsvetenskap, och projektet genomförs tillsammans med forskare inom såväl psykologi, pedagogik som matematikdidaktik.
Projektets titel är ”Barns utveckling: Samspelet mellan lärande, utveckling och hjärna i pedagogisk praktik”. Inom projektet, som får finansiering under fem år, planeras flera studier och interventioner. Interventionsstudierna baseras framförallt på pedagogisk forskning, där metoder som tidigare visats förbättra läs- och räkneförmågan hos barn ska användas och där förbättringen sedan även ska studeras med modern neurovetenskaplig teknik.
Projektet fick ett omfattande inledande bidrag från Stenastiftelsen, som främjar hälsa, kultur och humaniora.
– Neurovetenskap, pedagogik, psykologi och didaktik är forskningsområden som sällan möts, och det beror mycket på att vår finansiering kommer ur olika källor. Bidraget från Stenastiftelsen var viktigt, eftersom det innebar att vi kunde lära oss varandras vetenskapliga språk och formera vårt forskningssamarbete, säger Georg Kuhn.
Om drygt ett och ett halvt år planeras de första neurovetenskapliga mätningarna på barn att genomföras. Två olika metoder kommer att användas för att mäta aktivitet och förändringar i hjärnfunktion. Dels en form av EEG som kallas Event Related Potential, ERP, som innebär att stimuli upprepas och mäts med EEG ett stort antal gånger, så att bruset kan skiljas från den aktivitet som stimuli framkallar. Den andra metoden kallas Functional Near Infrared Spectroscopy, fNIRS, och innebär att barnen förses med en mössa med en mängd ljuskällor och detektorer. Tekniken mäter syreåtgången i delar av hjärnan, och därmed hjärnaktiviteten.
– fNIRS tekniken ger inte en lika tydlig bild som magnetkameraundersökning skulle kunna ge, men den tekniken har andra begränsningar. Framför allt skulle barnen inte kunna ligga stilla så länge som magnetkameran skulle kräva, säger Georg Kuhn.
Inom projektet planeras också en interventionsstudie där träning av motorik kombineras med träning av uppmärksamhet, impulskontroll och mental flexibilitet som en metod för att öka barnens förmågor inom läsning och matematik.
