Epilepsikirurgi är en säker behandlingsform med låga risker. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin. Trots det är det fortfarande få som opereras i Sverige, och väntan på utredning för kirurgisk behandling kan vara lång.
Epilepsikirurgi syftar till att personer med svår epilepsi ska bli anfallsfria, eller åtminstone få en påtagligt minskad anfallsfrekvens och därigenom en bättre livskvalitet.
Forskare vid Sahlgrenska akademin genom det svenska nationella epilepsikirurgiregistret, som omfattar samtliga patienter som opererats i Sverige sedan 1990, granskat data för 865 patienter som från 1996 och fjorton år framåt opererades vid Sveriges sex epilepsikirurgienheter.
Studien visar att bara tre procent av patienterna (25 av 865) fick bestående komplikationer av operationen. En jämförelse med en tidigare studie om komplikationsrisken visar dessutom på en positiv, nedåtgående trend i antalet.
Göteborgsstudien är en av många som visat på epilepsikirurgins goda effekter. En långtidsuppföljning från det svenska epilepsikirurgiregistret 2013 visade till exempel att över 60 procent av alla vuxna som opereras är anfallsfria 5-10 år efter operationen.
Samtidigt utförs bara mellan 50 och 60 operationer i Sverige varje år. Studier visar att det tar i genomsnitt 20 år för patienter med behandlingsresistent epilepsi att bli remitterade för operationsutredning.
– En anledning till att patienter remitteras sent kan vara att man felaktigt bedömer riskerna med en operation som för stora. Här är vår studie viktig eftersom den visar att risken för komplikationer är väldigt låg, säger Johan Bjellvi, forskare vid Sahlgrenska akademin.
En annan faktor är att många patienter faktiskt inte känner till att operation kan vara en behandlingsmöjlighet vid epilepsi.
Göteborgs epilepsikirurgigrupp deltar nu i ett EU-projekt där man arbetar för att öka kunskapen om, och tillgängligheten till, epilepsikirurgi i Europa. Ett led i arbetet är att ta fram en ny klassifikation av komplikationer för epilepsikirurgi.
– För att genomföra åtgärder som ytterligare minskar riskerna med kirurgi måste de negativa effekterna kartläggas på ett enhetligt sätt. I EU- projektet arbetar vi till exempel med en europeisk webbsida som kan användas av såväl patienter som läkare i 17 länder, säger Johan Bjellvi.
Artikeln Complications of epilepsy surgery in Sweden 1996-2010: a prospective, population-based study publicerades online i Journal of Neurosurgery i oktober.
FAKTA EPILEPSI
Epilepsi yttrar sig i anfall med eller utan påverkan av medvetandet och även med eller utan samtidiga kramper. Anfallen beror på övergående störningar i hjärnans elektriska nervimpulser. Orsaker till epilepsi kan vara tillfälliga eller permanenta skador i hjärnan, men orsaken kan inte alltid fastställas. Cirka en procent av Sveriges befolkning har en benägenhet att få upprepade epileptiska anfall. Det finns läkemedel och även kirurgi som kan lindra symtomen.
Kirurgisk behandling av epilepsi syftar till att göra patienten fri från anfall, att minska antalet anfall eller att minska anfallens svårighetsgrad genom att förhindra att de sprids till större delar av hjärnan. Det finns många typer av epilepsikirurgi. Vid den vanligaste operationen avlägsnas den främre delen av ena tinningloben. Andra typer av ingrepp syftar till att begränsa spridningsvägarna för den epileptiska aktiviteten i hjärnan.
