Rekrytering av yngre kliniska forskare är den viktigaste åtgärden för att vi i förlängningen ska stå oss väl i den nationella konkurrensens om ALF-medel. Det rådde det stor enighet om på det akademigemensamma mötet.
Staten satsar varje år omkring 1,7 miljarder kronor på klinisk forskning via ALF-avtalet, som reglerar samarbetet mellan staten och vissa landsting kring utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Dekanus Olle Larkö inledde med kort översiktlig sammanfattning av nyheterna i det nationella ALF-avtal som skrevs under tidigare i höstas. I det nya avtalet införs ett nytt begrepp, universitetssjukvård, som ska vara en gemensam angelägenhet för landstinget och universitetet. Henrik Sjövall menade på mötet att detta begrepp måste definieras väl, så att inte all den vård som bedrivs i regionen anses vara universitetssjukvård i det regionala avtalet.
Medel i konkurrens
Den viktigaste nyheten är att medlen inom några år börjar konkurrensutsättas, och att vetenskapliga publiceringar i kliniska tidskrifter till viss del kommer att avgöra hur stor del av ALF-medlen universitetet får av staten.
Under 2015 kommer ALF-anslagen ligga kvar på samma nivå som tidigare, men från och med 2016 börjar forskningsprestationer jämföras och en del av medlen kommer att ges i konkurrens. Inledningsvis kommer tio procent av summan att konkurrensutsättas.
Forskande läkare – en gråhårig skara
En rapport som sammanställdes av Christina Jern för sex-sju år sedan visade att medelåldern bland kliniska forskare då var mycket hög, och det finns inget som säger att detta skulle ha förbättrats sedan dess. Kliniska forskartjänster har ofta bara ett fåtal sökande, ibland så få som en enda.
– Återväxten är den stora utmaningen inom klinisk forskning idag, sade Hans Carlsten, prefekt vid institutionen för medicin, som menade att ett program för föryngring bör vara en punkt i förhandlingen med Västra Götalandsregionen kring de regionala ALF-medlen.
Hans Carlsten konstaterade också att rekryteringsproblemen ser olika ut inom olika specialiteter:
– Vissa ställen har lyckats med internationell rekrytering och är ledande inom klinisk forskning, medan andra behöver bygga från grunden. En bra rekrytering genererar ofta fler bra publikationer, vilket ger fördelar i den nationella konkurrensen.
Forskartjänster på fler nivåer
Om unga läkare ska kunna ge sig in i forskningen måste det ges möjligheter på alla nivåer, menade Cecilia Björkelund; forskar-AT, forskar-ST och nya kliniska tjänster som vänder sig till forskare på mellannivå. Medi-sam har just utlyst två högre forskartjänster för nyblivna docenter, berättade Claes Ohlsson, vilket är en pilot inför för fler planerade utlysningar.
Håkan Billig väckte frågan om vi verkligen borde satsa på all klinisk forskning, eller om vi borde fokusera oss på den forskning som är stark:
– I förlängningen kommer viss forskning inte att bidra, eftersom publikationerna inom området inte är tillräckligt bra. Den forskningen kommer istället att bli ett sänke i konkurrensen mot andra. Vi borde i alla fall fråga oss om vi ska satsa på allt. Vi behöver skapa en strategi och det behöver vi göra nu, sade han.
Han fick replik från Elias Eriksson, som menade att vi behöver rekrytera forskare inom alla de ämnen där vi bedriver undervisning.
Tydligt ansvarsnummer för gråa pengar
De medel som ofta kallas gråzons-ALF, det vill säga medel för klinisk forskning från Västra Götalandsregionen, berördes av flera mötesdeltagare. Sjukhuset har tidigare fått kritik för att det till stor del saknas tillräcklig redovisning för hur dessa medel används. Anders Lindahl sade att han misstänker att dessa pengar i många fall använts till sjukvård och inte till forskning, och menade att Sahlgrenska akademin i förhandlingarna med Västra Götaland borde föra fram att det ska skapas ett särskilt ansvarsnummer för dessa medel. Idén fick medhåll av många, bland andra Olle Larkö.
Claes Dahlgren påpekade att organisationen kring dessa så kallade gråzonsmedel är otydlig, och att den därför bör ses över. Han menade också att vi borde skapa ett visionsdokument tillsammans med Västra Götalandsregionen, som konkretiseras i en handlingsplan för hur vi tillsammans ska upprätthålla vår konkurrenskraft.
Ett avtal mellan vänner
Henrik Sjövall är representant för Sahlgrenska akademin i Sahlgrenska Universitetssjukhusets ledningsgrupp, och han poängterade att det inte finns någon fientlighet eller ifrågasättande av akademins forskning från sjukhusets ledning:
– De är helt på det klara med att den dagen vi slutar leverera bra klinisk forskning blir vi som vilket provinssjukhus som helst, sade Henrik Sjövall, och tillade att Sahlgrenska akademin borde räta på ryggen och komma ihåg att vi är jättebra:
– Vi har ett välfungerande system för klinisk forskning, och den sidan måste vi också förmedla.
Detta korta referat från det akademigemensamma mötet tisdagen den 11 november är inte heltäckande för alla de synpunkter som framkom vid mötet.
Nästa möte
Nästa allmänna akademimöte hålls onsdagen den 3 december, klockan 11:30-12:30 i sällskapsrum Birgit Thilander. Mötet handlar om Vision 2020 Medicinareberget, och det translationella forskningshus som föreslås.
