Enligt en ny bedömning från Universitetskanslersämbetet har över hälften av landets specialistsjuksköterskeutbildningar bristande kvalitet. Även vid Göteborgs universitet ifrågasätts fem av institutionens specialistutbildningar. Samtidigt är utbildningen till intensivvårdssjuksköterska vid Sahlgrenska akademin en av få som får högsta betyg i utvärderingen.
I UKÄ:s utvärdering ifrågasätts 79 av 134 svenska utbildningar, 48 får omdömet hög kvalitet och 7 får det högsta betyget mycket hög kvalitetet. Kristin Falk, proprefekt vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa och utbildningsansvarig vid institutionen, menar att det uppenbarligen finns generella problem med svensk specialistsjuksköterskeexamen:
– Examensmålen är tydliga och relevanta, men utbildningen är möjligen för kort för att kunna uppnå dessa mål. Det är en styrka för utbildningen att den både leder till en yrkesexamen och en magister- eller masterexamen, men det borde också påverka utbildningens totala poängantal.
Ett annat allmänt problem med svensk specialistsjuksköterskeutbildning är att bristen på specialistsjuksköterskor i vården också innebär att studenterna inte sällan handleds av sjuksköterskor som själva saknar specialistutbildning och den akademiska kompetens som krävs.
– Det utbildas för få doktorer i omvårdnad i Sverige idag och det är därför mycket svårt att rekrytera lärare med relevant specialist- och forskningskompetens. Att kunna erbjuda forskningstid är ofta avgörande för framgångsrik rekrytering, men det kostar pengar och anslagen för specialistutbildningarna är detsamma som för grundutbildningen och därmed otillräckliga för att utveckla en komplett akademisk miljö för utbildningar på avancerad nivå, säger Kristin Falk.
En av de sju utbildingar i hela landet som får högsta betyg finns vid Göteborgs universitet, utbildningen inom intensivvård. Det är en väletablerad utbildning, vars samarbete med kliniken fungerar bra, där handledarna själva är utbildade specialister, lektorerna är forskningsaktiva och där institutionens lärare bedömer studenternas kliniska färdigheter i kliniska examinationer. Utbildningen fick omdömet mycket hög kvalitet för tre av de sex examensmålen som bedömdes, nämligen de mål som handlar om vetenskaplig insikt, förmågan att självständigt genomföra undersökningar och behandlingar, även under livets slutskede, samt förmågan att observera och bedöma funktionen för alla organsystem inklusive patientens psykiska tillstånd, och självständigt genomföra de åtgärder som krävs.
Vid Göteborgs universitet bedömdes utbildningarna inom anestesi- och operationsvård och distriktsvård hålla hög kvalitet. De utbildningar som fick omdömet bristande kvalitet återfinns inom områdena kirurgi, onkologi och psykiatri. Dessa utbildningar var dock redan nedlagda vid UKÄ:s utvärdering, och har ersatts av nya halvfartsutbildningar som möter regionens satsning på 50-procentiga utbildningstjänster.
– Vid utvärderingen hade studenterna på de nya utbildningarna bara hunnit avsluta sin första termin av totalt fyra. Men även om bristerna måste relateras till de utbildningsförändringar vi redan gjort så är granskarnas synpunkter mycket värdefulla för vårt framtida utvecklingsarbete, säger Kristin Falk.
Efter UKÄ:s uppföljningsmöte i december kommer vi att se över den bristande måluppfyllelsen i yrkesexamen för berörda utbildningar. Det kan betyda förändringar i samtliga kursplaner med särskilt fokus på kurser som omfattar verksamhetsförlagd utbildning, klinisk träning och klinisk examination. Enskilda studenter kommer inte att påverkas av dessa justeringar.
– Det som är mest avgörande för utbildningarnas framtid är att vi korrigerar de brister som framförts beträffande studenternas magisteruppsatser. Vi har redan börjat se över studiehandledning och bedömningskriterier inför de examensarbetskurser som startar i slutet av terminen, säger Kristin Falk.
