För många svårt lungsjuka står sista hoppet till en transplantation – men bristen på donerade lungor är stor. Forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nu testat en ny metod som gör det möjligt att använda lungor som tidigare ratats. Med metoden har redan 22 ytterligare lungpatienter blivit transplanterade i Göteborg.
Lungtransplantation är ofta sista utvägen för personer med mycket svår lungsjukdom. Samtidigt tas bara var tredje donerad lunga tillvara för transplantation.
Detta har lett till kronisk brist på donerade lungor både i Sverige och internationellt.
Kön till en transplantation är lång, och dödligheten bland de som väntar är minst mellan 5 och 10 procent. Men eftersom organbristen är så stor avstår man ofta från att utreda lungsjuka patienter, vilket gör att mörkertalet sannolikt är stort.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu använt en ny metod som drastiskt kan öka tillgången till användbara lungor och därmed ge fler patienter möjlighet till transplantation.
– Många donerade lungor går inte att transplantera på grund av att donatorn är för gammal, att många års rökning har föregått dödsfallet eller att det finns annan misstanke om lungsjukdom. Det finns också fall där en hastigt nedsatt lungfunktion uppkommit i samband med donatorns dödsfall, men där lungorna i grunden är välfungerande och har potential för att normaliseras. Det är dessa lungor vi fokuserat på, säger doktoranden och specialistläkaren Andreas Wallinder, som redovisar studierna i sin avhandling.
I studierna har forskarna opererat ut donatorslungor som normalt skulle ratats och placerat dem i en specialbyggd hjärt-lungmaskin, som sköter lungornas blodcirkulation och ventilation medan funktionen utvärderas.
Försöken visar att de flesta lungor normaliserar sin funktion i hjärt-lungmaskinen, vilket hittills lett till att 22 svårt lungsjuka patienter kunnat transplanteras med lungor som tidigare skulle bedömts som oanvändbara.
I en uppföljande studie jämfördes de 22 patienterna med 115 patienter som fick konventionella donatorslungor. Studien visar att patienterna med ”ratade” lungor hade lika bra organfunktion, samma frekvens av komplikationer och lika stor överlevnad.
– Vår slutsats är att metoden fungerar, och att vi kan använda den för att öka antalet användbara donerade lungor utan att de medicinska resultaten äventyras, säger Andreas Wallinder.
Sedan tillkomsten av ”hjärndödsbegreppet” i Sverige 1987 transplanteras uteslutande lungor donerade från hjärndöda donatorer vars hjärta fortfarande slår. Göteborgsforskarna har i två delstudier på grisar testat ett omhändertagande av lungor donerade även från hjärndöda med hjärtstillestånd.
– En förenklad donationsprocess är ett viktigt steg om donation efter hjärtdöd skall bli accepterat av allmänheten och i sjukvården. Metoden har en enorm potential och innebär om den skulle införas i dagens sjukvård stora möjligheter för alla de som väntar på en transplantation, säger Andreas Wallinder.
Avhandlingen Ex Vivo Lung Perfusion – clinical and experimental studies försvaras vid en disputation den 26 september.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35943
FAKTA LUNGDONATIONER
1990 blev Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillsammans med Universitetssjukhuset i Lund först i Sverige med att erbjuda lungtransplantationer. Sedan dess har över 600 personer genomgått lungtransplantation i Göteborg, där omkring 40-50 patienter transplanteras årligen.
De första lungtransplantationerna genomfördes med organ donerade från patienter som avlidit till följd av hjärtstillestånd. Sedan tillkomsten av ”hjärndödsbegreppet” i Sverige 1987 transplanteras idag uteslutande lungor donerade från hjärndöda med pågående cirkulation. För att utöka antalet tillgängliga organ har en organdonation efter hjärtstillestånd åter diskuterats, men ännu inte införts i klinisk verksamhet.
