Helena Carén och Anna Martner, båda forskare på Cancercentrum vid Sahlgrenska akademin har tagit emot ett av landets största forskningsanslag för yngre forskare. De var två av totalt åtta unga forskare som i dagarna fick SSMF:s Stora Anslag vid en ceremoni i Stockholm.
Det stora anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning är ett nytt fyraårigt etableringsstöd för yngre forskare på heltid respektive halvtid, det senare för kliniskt verksamma forskare, samt ett tillhörande driftsanslag. Både Helena Carén och Anna Martner får forskartjänster på heltid finansierade genom anslaget.
– Anslaget från SSMF visar att det finns ett värde i det jag gör och att jag fokuserar på relevanta och viktiga frågeställningar. Det innebär också att jag nu kan fokusera på min forskning eftersom jag inte behöver lägga min tid på att skriva forskningsansökningar för att få in anslag till min egen lön och mina projekt, säger Helena Carén, som har som mål med sin forskning att förbättra överlevnaden efter hjärntumörer och minska de allvarliga biverkningar som ofta följer behandlingen:
– Jag arbetar med hjärntumörer och specifikt med cancerstamceller från hjärntumörer. Mycket tyder på att det är dessa celler som orsakar tumöruppkomst, tumörspridning och resistens mot behandling. En stor utmaning är att utforma behandlingar som specifikt riktar sig mot sådana cancerstamceller samtidigt som de normala vävnadsstamcellerna kan utvecklas.
Även för Anna Martner innebär anslaget en bättre möjlighet att fokusera på sin forskning:
– SSMF-anslaget kommer att ge mig arbetsro och göra att jag kan tänka mer långsiktigt. Nu har jag finansiering i fyra år framåt och kan bedriva forskning istället för att söka forskningsanslag, säger hon.
Anna Martner forskar om en typ av blodcancer, akut myeloisk leukemi (AML). Vid AML delar sig myeloiska celler okontrollerat och omogna vita blodceller ansamlas i benmärg, blod och andra organ. Hennes forskning handlar om interaktioner mellan blodcancerceller och immunceller, särskilt tumördödande celler såsom NK-celler och T-celler, med målet att förbättra den nuvarande behandlingen mot leukemi.
– Den gängse behandlingen idag, med enbart cellgifter, räcker oftast inte för att alla cancerceller ska försvinna, och ny behandling måste ha som mål att eliminera fler cancerceller. Eftersom AML är en mycket heterogen sjukdom, och varje cancercell dessutom oftast bär på flera olika genetiska förändringar, tror jag att behandlingen i framtiden kommer vara en kombination av cellgifter och riktade behandlingar, säger Anna Martner.
