Det är en populär uppfattning att stora ledare ofta är bipolära. En ny studie från Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet ger stöd åt teorin, men visar att det framför allt är bipolära personers friska syskon som dras till chefsjobben.
Redan i antikens Grekland fanns föreställningen att skaparkraften hos framstående filosofer, politiker och konstnärer går hand i hand med melankoli. Idag skulle en ”melankoliker” få diagnosen periodisk förstämningssyndrom. Personer som varvar perioder av djup nedstämdhet med perioder av kraftigt ökad energi talar vi om som bipolära eller manodepressiva.
Testat hypotesen
På senare tid har teorin förts fram att flera av västvärldens stora ledare varit framgångsrika inte trots, utan tack vare perioder av melankoli och förstämning.
Mikael Landén vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har tillsammans med Simon Kyaga och andra forskare vid Karolinska Institutet använt svenska registerdata för att testa hypotesen om personer med bipolär sjukdom oftare arbetar som ledare eller politiker.
Syskon överrepresenterade
I studien, som omfattar nära 23 000 personer, undersöktes också om bipolära män bedömts lämpliga som officerare vid mönstringen, samt om syskonen till bipolära personer är överrepresenterade som ledare. Dessa förmodas nämligen ha en del liknande personlighetsdrag eller temperament som sina syskon med bipolär sjukdom, men är själva friska.
Överraskande nog visar studien att syskonen till bipolära personer var överrepresenterade i chefsroller. Tydligast var detta i undergruppen politiker, där ledaruppdrag var nästan dubbelt så vanliga hos syskon till personer med bipolär sjukdom än hos kontrollgruppen.
Sjukdom ett hinder
Studien visar vidare att de manliga personerna med bipolär sjukdom var överrepresenterade både bland dem som bedömdes ha mycket god officerslämplighet och bland dem som bedömdes som minst lämpliga. Dessa personers friska bröder var dock överrepresenterade bland dem som bedömdes ha mycket god officerslämplighet.
Enligt Mikael Landén ger fynden visserligen stöd åt de historiska observationerna att de personlighetsegenskaper som kommer till uttryck vid periodisk förstämningssjukdom driver personer att bli ledare.
– Men att detta främst kommer till uttryck hos de bipolära personernas friska syskon talar samtidigt för att själva sjukdomen också hindrar människor från att nå sådana befattningar, säger Mikael Landén.
Positiva aspekter av psykisk sjukdom
Med andra ord: de friska syskonen gynnas av egenskaper som gör dem lämpade för ledarskap, men skonas från sjukdomens ogynnsamma och ofta förödande effekter.
– Vi påminns också om att psykiatrisk sjukdom inte är något entydigt negativt. Med rätt behandling och stöd kan fler patienter lyftas till bättre funktionsnivå och utnyttja de kvaliteter som döljs av sjukdomsbilden i övrigt.
Simon Kyaga menar också att resultaten också kan bidraga till att förklara varför bipolär sjukdom – som är mycket ärftligt – inte försvunnit genom evolutionen.
– Bipolärt syndrom medför också egenskaper som i rätt miljö är positiva, och hos friska syskon så kan de positiva effekterna överväga, säger han.
Forskargruppen har tidigare visat att det är vanligare med kreativa yrken i familjer som drabbats av bipolär sjukdom och schizofreni.
Artikeln Bipolar disorder and leadership – a total population study publicerades i vetenskapliga tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica den 25 juni.
AV: KRISTER SVAHN
