Läkemedelsrelaterad sjuklighet orsakar varje år vårdkostnader på runt 20 miljarder kronor. Ungefär hälften av kostnaden uppstår i öppenvården. Dessutom tillkommer stora samhällskostnader i form av produktionsbortfall för anhörigvård, förlorad fritid och sjukfrånvaro. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Läkemedelsrelaterad sjuklighet, innefattande biverkningar, förgiftningar, läkemedelsberoende, otillräckliga effekter av läkemedel och avsaknad av läkemedelsbehandling, drabbar enligt en panelstudie med kliniskt verksamma apotekare och läkare mellan 50 och 60 procent av alla patienter i den svenska vården under ett år.
Det enskilda lidandet är stort, liksom kostnaderna för vårdsektorn. Men tidigare beräkningar har gravt underskattat de kostnader som läkemedelsrelaterad sjuklighet orsakar utanför sjukhusen. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Tre expertpaneler
Doktoranden Hanna Gyllensten har i sin avhandling tagit hjälp av tre expertpaneler bestående av apotekare och läkare i öppen- och slutenvården. Enligt panelernas beräkningar orsakar den läkemedelsrelaterade sjukligheten direkta kostnader på mellan 4 000 och 10 000 kronor per patient och år.
Parallellt har Göteborgsforskarna genomfört en enkät med 7 000 slumpvis utvalda vuxna svenskar samt granskat patientjournaler hos ett urval av 5 000 svenskar. Enligt enkätstudien beräknas den läkemedelsrelaterade sjukligheten i Sverige leda till vårdkostnader på 12 miljarder per år; enligt journalgranskningen hamnar kostnaden på 19 miljarder kronor per år. Till det kommer ytterligare 130 respektive 380 miljoner kronor i kostnader för läkemedel.
– Patienter som drabbas av läkemedelsrelaterad sjuklighet har ofta upprepade vårdkontakter, både på grund av den läkemedelsrelateradesjukligheten och av andra orsaker. Genom att snabbare upptäcka och åtgärda läkemedelsrelaterad sjuklighet skulle vi både kunna minska lidandet för den enskilde och kostnaderna för samhället, säger Hanna Gyllensten, apotekare och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Utbildning för att öka uppmärksamheten
Som exempel på åtgärder nämner Hanna Gyllensten rutinmässiga läkemedelsgenomgångar där patienten bättre får komma till tals, samt utbildningsinsatser för att få patienterna mer uppmärksamma på läkemedelsrelaterade besvär.
– Tyvärr finns väldigt lite forskning på hur man gör detta utanför sjukhus, vilket gör det problematiskt, säger hon.
Avhandlingens delstudier är en del av DRUMS-projektet (Drug-related morbidity in Sweden) som startade 2008 vid Nordic School of Public Health NHV i samarbete med Göteborgs universitet, Karolinska Institutet och Linköpings universitet.
Avhandlingen Economic impact of drug-related morbidity in Sweden – Estimated using experts’ opinion, medical records and self-reports försvarades vid en disputation den 23 maj.
AV: Krister Svahn
FAKTA OM STUDIEN:
Expertpanelstudierna genomfördes under 2010 med 29 apotekare, 11 öppenvårdsläkare och 8 slutenvårdsläkare. Studien av patientjournaler omfattade ett slumpmässigt urval om 4 970 vuxna i Östergötland under en tremånadersperiod 2008. Enkätstudien omfattar svar från 7 099 vuxna i ett slumpmässigt urval från den svenska befolkningen 2010.
