En av sex personer som arbetar gör själva uppskattningen att de lider av utmattningssyndrom. Dessa individer visar ofta symtom på nedstämdhet och ångest, har en sämre självupplevd arbetsförmåga och blir oftare sjukskrivna på sikt. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Doktoranden Kristina Glise har i sin avhandling studerat utmattningssyndrom, dess förlopp och hur symtomen kan identifieras.
I en delstudie fick 2 687 yrkesarbetande i Västra Götalandsregionen använda ett nytt instrument för självskattning av utmattningssyndrom. Resultaten visar att var sjätte yrkesarbetande själva anger att de lider av utmattningssyndrom.
I en parallell studie fick nära 600 patienter som av olika orsaker sökt till primärvården svara på frågor om sin stressbelastning. De patienter som visade en ökad stressbelastning, och som också angav psykiska symptom, inbjöds till en läkarundersökning. Av de som undersöktes hade nästan en tredjedel utmattningssyndrom, vilket motsvarar 9 procent av de samtliga 600 patienterna.
Även bland de patienter som inte diagnostiserades med utmattningssyndrom upptäcktes omfattande psykiska och kroppsliga symptom.
– Även om de kliniska kriterierna av olika anledningar inte uppfylls lever denna grupp med en ökad stressbelastning som kan påverka hälsan, och de behöver uppmärksammas och erbjudas samma åtgärder för att minska risken för försämring och långvarig sjukskrivning, säger Kristina Glise, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
I en annan studie följde Kristina Glise sjukdomsförloppet hos 200 patienter som behandlades för utmattningssyndrom vid Institutet för stressmedicin vid Göteborgs universitet. Resultatet visar att utmattningssyndrom ofta har ett utdraget förlopp av psykiska symptom, samt en omfattande samsjuklighet med depression och ångest.
Den enda faktor som enligt avhandlingen påverkar hur snabbt de psykiska symptomen kan behandlas och läkas var hur lång tid det tagit innan patienten sökt vård. Men även om de psykiska symtomen mildrades kvarstod ofta fysiska symtom, till exempel smärtor i armar och ben, i oförändrad omfattning efter 18 månader.
– Tidig upptäckt är av avgörande betydelse, och förhoppningsvis kan mina resultat leda till att man lättare känner igen utmattningssyndrom i såväl hälso- och sjukvården som inom företagshälsovården, säger Kristina Glise.
Det fanns ingen större skillnad i utmattningssyndromets förlopp mellan kvinnor och män, samt mellan yngre och äldre patienter.
Avhandlingen Utmattningssyndrom, identifikation, karakteristika och förlopp försvarades vid en disputation den 27 maj.
Av: Krister Svahn
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35206
