Ju högre utbildning föräldrarna har desto mer troligt att barnen börjar doktorera. Bland studenterna med lågutbildade föräldrar väljer bara tre procent att gå vidare till forskarstudier. Om föräldrarna däremot själva är forskarutbildade är andelen betydligt högre, 14 procent. Det visar en ny analys från UKÄ.
– Personer med lågutbildade föräldrar är underrepresenterade bland doktoranderna. De som växer upp i en akademisk miljö har en klar fördel – steget till forskarutbildningen blir inte lika stort. Vi kan konstatera att det är komplext att bryta det här mönstret och bredda rekryteringen. De studieval som sker innan forskarutbildningen spelar en viktig roll, säger Per Gillström, utredare på UKÄ.
Bland de 248 000 studenter som examinerades från högskolan under läsåren 2004/05 till 2008/09 har drygt fyra procent, eller 11 500 studenter, gått vidare till forskarutbildning. Skillnaden när det gäller den sociala bakgrunden bland dessa studenter är stor. Om föräldrarna har en förgymnasial eller gymnasial utbildning som högsta utbildning är det bara ungefär tre procent som går vidare till forskarutbildning. Bland studenterna med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning, men inte forskarutbildning, är andelen något högre, drygt fem procent. Om föräldrarna själva har doktorerat är andelen 14 procent.
Om man jämför med den studie dåvarande Högskoleverket gjorde år 2006 bland dem som tog en examen 1995-97, finner man i stort sett samma resultat. Snedrekryteringen ser alltså likadan ut tio år senare.
Fler män går forskarutbildning
Det är betydligt fler kvinnor än män som tar ut en grundexamen, men männen är överrepresenterade när det gäller att påbörja forskarstudier. Bland de examinerade männen valde sex procent att börja doktorera jämfört med fyra procent bland kvinnorna.
