Niklas Mattsson fick Alzheimerfondens nyinstiftade pris till en ung alzheimerforskare. Drottningen delade ut priset i Stockholm i samband med Silviahemmets inspirationsdag.
Niklas Mattsson som gör postdok-tjänst i USA fick flyga hem till ceremonin.
– Jag är mycket stolt över att ha fått det här priset. Det är jätteroligt! Som min pappa sa när han fick höra nyheten: ”Sådan heder och ära har aldrig förr tillfallit någon person i vår släkt”, i alla fall inte på hans sida.
Med priset, som är på 125 000 kronor, vill Alzheimerfonden få fler unga forskare att inrikta sig på att hitta ett botemedel mot sjukdomen.
– Svensk demensforskning ligger i framkant, men unga forskare behöver uppmuntras till att välja detta svåra område, säger Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson.
Niklas Mattsson, 34 år, har ett år kvar på sin post doc-tjänst i San Francisco hos professor Michael Weiner, som är en av världens ledande alzheimerforskare. Under året som gått i San Francisco har Niklas Mattsson hunnit publicera fyra artiklar, varav en i den högt ansedda tidskriften Brain.
– University of California har en intensiv och spännande verksamhet, som kryllar av nobelpristagare och andra framstående forskare med stora resurser. Det är täta kontakter mellan klinisk verksamhet, akademisk forskning och industri. Allt detta är väldigt inspirerande, men å andra sidan är det höga förväntningar på resultat och publikationer. Många unga forskare har tuffa arbetsvillkor, säger Niklas Mattsson.
När han återvänder till Sverige planerar han utveckla nya metoder för att kombinera proteinmarkörer och hjärnavbildning för att undersöka grundläggande mekanismer vid Alzheimers sjukdom.
– Alzheimers är ett extremt intressant forskningsämne eftersom det är en så vanlig sjukdom, som orsakar så mycket lidande. Samtidigt är kunskapsluckorna stora, både när det gäller sjukdomens mekanismer och hur den bäst ska behandlas.
Niklas Mattsson är knuten till Sahlgrenska akademin och sektionen för psykiatri och neurokemi. Hans forskning handlar om att använda biologiska markörer för olika aspekter av Alzheimers sjukdom, till exempel ansamling av beta-amyloid och tau i hjärnan, och förändringar av hjärnans struktur och funktion.
– Vi undersöker markörerna hos levande människor för att förstå hur sjukdomen utvecklas från prekliniska stadier till avancerad demens. Metoderna kan ha klinisk relevans, eftersom de kan förbättra diagnostiken av Alzheimers sjukdom, särskilt i tidigt skede. Kanske kan de också underlätta utveckling och användning av nya läkemedel. En annan viktig aspekt är att biomarkörer kan hjälpa oss att bättre förstå hur Alzheimers sjukdom skiljer sig från andra neurologiska sjukdomar och från normalt åldrande.
